# ID: svediakorp-gov422217
# author: Pérez Royo (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-02-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 616
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Jag vill uttrycka mitt fullständiga stöd för de förslag som föredraganden, Kauppi, kommer med och följaktligen även för kommissionens förslag, som Kauppi stöder praktiskt taget utan förbehåll i sitt betänkande.
Även vi socialister stöder kommissionens förslag utan förbehåll.
Förslaget handlar om två frågor av stort intresse.
För det första om skattebedrägeriet, speciellt inom ett konkret område, nämligen gemenskapsintern omsättning och omsättning som omfattar tredje part av mervärdesskatt.
Den andra frågan, som anknyter till den föregående - handlar om samarbete mellan skattemyndigheter för att komma till rätta med - eller åtminstone minska de bedrägerier vi talade om innan.
Kauppi förklarade förslagen alldeles utmärkt under sitt tidigare inlägg och jag instämmer fullständigt.
Jag vill även påpeka ytterligare två saker som anknyter till betänkandets innehåll.
För det första vill jag ta upp det faktum att det så kallade provisoriska systemet för mervärdesskatt är i kraft än i dag, ett system som infördes år 1993 när den inre marknaden slutfördes, och som skulle gälla provisoriskt.
Man fastställde till och med en tidsfrist för systemets upphörande, vilket har förlängts och därmed inte har följts, vilket ni mycket väl känner till, ärade kolleger.
Jag vill fästa er uppmärksamhet på detta faktum, eftersom vi i dag talar om Kauppis betänkande och om de bedrägerier som tas upp i det, vilka i stor utsträckning beror på att vi fortfarande har kvar ett provisoriskt system för mervärdesskatt - vilket används för att fastställa gemenskapsinterna omsättningar - som belastar en rad transaktioner i destinationslandet, dock utan den gränskontroll som fastställdes enligt det förra systemet för genomförande av den inre marknaden.
Vi skulle antagligen inte tala om den här frågan om vi hade ett permanent system för mervärdesskatt som är utformat för den inre marknaden, med skatt som dras av vid källan, eftersom bedrägerierna till största delen skulle kunna undvikas på så vis.
Detta är den första påpekande som jag ville göra i anslutning till detta betänkande.
Det andra påpekandet handlar om en mycket viktig punkt som Kauppi tog upp: den rättsliga grund som kommissionen har valt för detta förslag till direktiv.
Enligt min åsikt är kommissionens tolkning av fördraget lovvärd, eftersom den anser att den rättsliga grund som är tillämplig i det här fallet är artikel 95, det vill säga, att kommissionen tolkar det som så att skattefrågorna endast faller inom den grundläggande skatterätten, men inte berörs av bestämmelserna i sekundärrätten - som vi talar om nu -, skatteförvaltning av skatterna och samordning av samarbetet mellan skattemyndigheterna.
I dessa fall handlar det inte om fiskalrätt eller skatterätt i ordets verkliga bemärkelse, som är de nationella parlamentens ansvar och följaktligen kräver enhälliga beslut i rådet, utan om en fråga som nu är öppen för behandling genom medbeslutandeförfarandet.
Fru talman, jag avslutar med en varning angående mitt förra påpekande, nämligen att det skulle vara önskvärt om man slutgiltigt bestämmer vilka områden som skall innefattas inom skattefrågorna och att man vid det kommande konventet och revideringen av fördragen fastställer exakta gränser för harmoniseringen på skatteområdet.
Naturligtvis skall inte hela skatteområdet harmoniseras, det finns vissa områden som till exempel inkomstskatt, som aldrig kommer att harmoniseras fullständigt, men andra - och jag tänker framför allt på beräkningsgrunder för företagsvinster - bör ses som ett område som är möjligt att harmonisera och som därmed undantas regeln om enhällighet i rådet, vilket även skulle leda till att parlamentet får en mer dominerande roll på så viktiga områden som det som vi behandlar nu.
