# ID: svediakorp-gov422180
# author: Diamantopoulou, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-02-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 277
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EL) Herr talman!
Jag skulle vilja utgå från de indikatortabeller som kommissionen presenterat i sitt senaste meddelande, vilket kommer att behandlas i Barcelona.
När det gäller dessa indikatorer är det alldeles riktigt som parlamentsledamoten påpekar i sin fråga att Greklands indikatorer är mycket låga i jämförelse med andra länders i fråga om företagens kostnader för forskning och utbildning, tillgången till Internet, det livslånga lärandet, de offentliga kostnaderna för utbildning.
Jag skulle emellertid vilja framhålla den filosofi som ligger bakom kommissionens årliga publicering av dessa indikatorer.
Vår filosofi är inte bara att jämföra situationen i medlemsländerna, som inte alltid har samma referenspunkt, utan framför allt att se vilka framsteg medlemsstaterna har gjort från ett år till ett annat.
Därför skulle jag vilja ge er den indikator som gäller tillgången till Internet.
I fjol var denna indikator i Grekland 4,5 procent, medan den i år är 11 procent.
Företagsprogrammen för 2000-2006 har framför allt dessa mål.
Dvs., det finns företagsprogram som gäller systemen för utbildning, yrkesutbildning, främjande av livslångt lärande, informationssamhället och utbyggandet av det såväl inom den offentliga förvaltningen som på företagen.
Här finns en av de stora utmaningarna för den grekiska regeringens nationella handlingsprogram men också för gemenskapens stödprogram.
Jag måste säga att det i dessa program visserligen finns betydande gemenskapsresurser men att dessa inte är tillräckliga.
Det krävs mycket betydande nationella resurser och faktiskt mycket effektiva och brådskande politiska insatser, i synnerhet på informationssamhällets område, för att dessa indikatorer skall kunna uppvisa en påtaglig förbättring nästa år.
