# ID: svediakorp-gov422176
# author: Diamantopoulou (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-02-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 301
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Alavanos fråga gäller målen från Lissabon och möjligheten att förverkliga dem i Grekland.
Först måste jag säga att målet full sysselsättning, som uppställdes i Lissabon, är ett politiskt åtagande från statsledningarnas sida, och det är inte av juridiskt bindande karaktär.
Men även ett politiskt åtagande har stor betydelse, och alla de nationella handlingsplanerna för sysselsättning har utformats och framlagts som en följd av detta åtagande.
Gemenskapens andra stödprogram, som genomförts i Grekland under den senaste femårsperioden, avslutades i december 2001, och därför är det svårt att göra en fullständig utvärdering av det.
Det är naturligtvis uppenbart att man under tiden för gemenskapens andra stödprogram har genomfört reformer på arbetsmarknaden och byggt upp strukturer och mekanismer för yrkesutbildning och för aktiva sysselsättningspolitiska åtgärder.
Det som är ett problem är arbetsmarknadsmyndigheterna, som man började reformera mot slutet av gemenskapens andra stödprogram.
När det gäller gemenskapens tredje stödprogram, är Grekland en av de få medlemsstater som har uppställt kvantitativa nationella mål i den nationella handlingsplanen, där man siktar mot 61,5 procent för år 2005.
Gemenskapens tredje stödprogram förfogar över en mycket betydande summa, 2,9 miljarder drachmer, för att stödja en aktiv sysselsättningspolitik och genomföra reformer.
Genomförandet av gemenskapens tredje stödprogram är en stor utmaning, för att Grekland skall kunna bygga upp de mekanismer som krävs för sysselsättningspolitiken, som t.ex. individanpassade lösningar, vilket innebär en total omorganisation av det grekiska OAED och en effektivisering av yrkesutbildningen, som måste ha ett direkt samband med de regionala utvecklingsmålen.
Kommissionen har ett nära samarbete med alla medlemsstaterna och upprepar, som ni vet, varje år riktlinjerna, för att medlemsstaterna skall ta hänsyn till de europeiska överenskommelserna om genomförandet av sysselsättningspolitiken.
