# ID: svediakorp-gov422118
# author: Souladakis (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-02-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 378
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
När jag nu från parlamentsledamöternas sida avslutar dagens debatt, konstaterar jag att det råder en sällsynt enighet och samtidigt en viss oro och en vilja att det skall bli ett positivt resultat.
Befinner vi oss verkligen i Palestinaproblemets värsta fas, eller har vi nått tragedins kulmen, är det nu katharsis kommer, är det nu upplösningen kommer?
Utan att vara domare måste vi inse att Sharons politik har gjort t.o.m. israelerna till offer: en fullständigt utsiktslös politik.
Drömmer månne Sharon om något slags slutgiltig lösning av Palestinafrågan, som kan sättas i samband med en mycket ond epok i Europa?
Men även Amerika har ett ansvar, eftersom amerikanerna inte förstår att de genom att stödja en utsiktslös politik i själva verket undergräver sin egen politik och sin egen roll.
Är vi som européer bara iakttagare av vad som sker?
Nej.
Jag anser att såväl förslagen från kommissionär Patten och den höge representanten Solana som allt annat vi har diskuterat här har ett ytterst seriöst innehåll och ger goda möjligheter att bedriva politik.
Och jag anser inte att vi, när vi följer händelserna från Europeiska unionens sida, är utsatta för Sisyfos kval, dvs. att vi rullar upp stenen för berget och att andra sedan kastar ner den igen.
Vi måste emellertid beakta vissa andra omständigheter, för nu har krisen och det spända läget i Mellersta Östern fått en motsvarighet inom Europeiska unionens gränser.
Vi har inom unionen en annan kris.
Krisen på Balkan.
Mot denna bakgrund framhöll Solana med all rätt att situationen är labil i Albanien, i Kosovo, i Montenegro och i kringliggande områden.
Där är det inte fråga om en bräcklig balans.
Där är det fråga om en instabil balans, vilket är mycket värre.
Vi måste se till så att de insatser som framför allt Europeiska unionen har gjort på Balkan leder till framgång, och utifrån detta måste vi se till att det också där kommer till en reell politisk lösning, för det är faktiskt där man kommer att kunna bedöma vår förmåga att hantera kriser med fredliga medel och att åstadkomma politiska resultat.
