# ID: svediakorp-gov422104
# author: Napoletano (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-02-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 328
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr Solana!
Dagens diskussion känns som en äkta diskussion.
Jag uppskattar talmannens tolerans när det gäller tiderna: Om talmannen vill återföra politiken till detta parlament, så kanske det är bra att vara lite tolerant mot oss.
Jag skulle vilja säga att vi befinner oss i en fruktansvärd paradox: När de israeliska väljarna valde Sharon trodde de att de skulle få större säkerhet, och i stället befinner de sig i en mycket dramatisk situation.
När Bush drog slutsatserna, även de mycket bittra, från attentatet mot de båda tornen, verkade det som om han verkligen ville utrota källan till detta hat och att verkligen ta itu med denna dramatiska situation.
Men om Amerika i dag stöder Sharon, så är risken att man inte längre spelar den medlande roll som Clinton gjorde.
För närvarande verkar det inte som om Arafat kontrollerar situationen, för terrorismen från Hamas dominerar fortfarande.
Men om Arafat skulle avsättas kan vi tänka oss hur situationen skulle bli i Palestina.
Det ankommer alltså på oss, på Europa.
Jag vill inte provocera mer än nödvändigt, men jag anser att skapandet av en palestinsk stat - och detta har många av våra kolleger sagt - är den enda vägen för att skapa säkerhet åt Israel.
Låt oss alltså genast börja med att säga att vi är beredda att erkänna staten Palestina och, för det andra, att vi har behov av en särskild relation med staten Israel och med staten Palestina.
Jag tänker inte, i likhet med Dupuis, börja tala om ett inträde i Europeiska unionen, för det kanske skulle verka stötande för vissa.
Men om Europa verkligen vill göra upp räkningen med 1900-talshistorien, så kan vi inte enbart begränsa oss till utvidgningen utan att ta ansvar fullt ut för konsekvenserna av den europeiska historien.
(Applåder)
