# ID: svediakorp-gov422091
# author: Patten (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-02-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,510
# sentences: 54
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Herr talman!
Detta är första gången jag talar i en debatt under ert ordförandeskap.
Det är inte bara den halva av mig som är irländsk som välkomnar ert ordförandeskap - det gör hela jag.
Jag hoppas att ni får en mycket framgångsrik period som talman.
Jag är övertygad om att vi kan räkna med att den inte bara blir framgångsrik, utan också anmärkningsvärt vältalig.
Jag vill göra ett möjligt erkännande: Om jag måste smyga iväg några minuter under debatten, är det bara därför att jag skall göra min demokratiska plikt på ett annat ställe där en av unionens stora institutioner sammanträder för att diskutera viktiga frågor som har att göra med bl.a. konkurrenspolitik.
Jag kommer bara att göra det om jag blir tvungen, och jag kommer att återvända direkt till debatten.
Hela parlamentet vet hur outtröttligt min vän och kollega Solana har arbetat för att bygga upp ett litet hopp av de blodiga spillror som utgör fredsprocessen i Mellanöstern, och för att hålla uppe den utveckling som unionen utan tvekan har skapat genom att ge stabilitet och hopp till sydöstra Europa, i synnerhet till västra Balkanområdet.
Jag har ett tal fyllt av beundran, som tar upp alla frågor som den höge representanten täckte på ett så fantastiskt bra sätt.
För att inte förolämpa parlamentets intelligens och se till att så många ledamöter som möjligt kan delta i debatten, kommer jag inte bara att ta upp de frågor som Solana har täckt med en sådan kunskap och passion.
Jag kommer bara att understryka styrkan i min enighet med allt som den höge representanten har sagt.
Han har pekat på de förlorade tillfällena - det ena efter det andra - som har fört med sig så mycket brutalitet och våldsamhet i regionen, vilket började med misslyckandet att genomföra Mitchellrapporten, och fortsatte med misslyckandet att svara med lämpligt tillmötesgående på Arafats tal den 16 september.
Han har berört en del av de fruktansvärda misstag som har vanställt regionens historia, däribland Karineleveransen.
Det vi har bevittnat är ett förnedrande anammande av våld: mord som ger upphov till fler mord, våld, förtryck, en meningslös förstörelse.
Som den höge representanten sade, har vi inte längre någon Mellanösternprocess, utan - för att använda en fras som stod i en New Yorktidning för några veckor sedan - en blodig strid.
Vi måste fortsätta att vara engagerade för att kunna skapa litet hopp, och den höge representanten angav vissa av de åtgärder som Europeiska unionen vidtar för att främja freden och politiska överenskommelser.
Det finns en sak som jag vill koncentrera mig på - som Europeiska unionen har gjort och som i bland fördöms.
Vi har stött den palestinska myndigheten, och vårt stöd till den palestinska myndigheten har framför allt klargjort att det fortfarande finns en livskraftig förhandlingspartner för den israeliska regeringen.
För det andra har stödet medfört att det inte blivit anarki i de palestinska territorierna, därför att - låt oss vara tydliga på den punkten - alternativet till den palestinska myndigheten är palestinsk anarki.
Vad är alternativet till det betydande engagemang som vi har visat?
Under de senaste två åren har vi använt ca 400 miljoner euro från gemenskapsbudgeten i de palestinska territorierna, och dessa pengar har noga prövats månad efter månad, i synnerhet de bidrag vi ger till den palestinska myndigheten, för att se till att de inte används på ett sådant sätt som detta parlament inte skulle godkänna.
Jag måste säga att om Enrons revisorer bara hade varit en hundradel så försiktiga som IMF är, varje månad, när det gäller att granska hur våra pengar används i de palestinska territorierna, skulle många fler fortfarande ha arbete och pensioner att se fram emot.
(Applåder)
När man tittar på detta engagemang och ser i vilken grad som projekt vi har inlett och andra som vi har investerat pengar i har förstörts, med berått mod, är det tillräckligt för att man bokstavligt talat skall börja gråta.
Vi har fått se en förstörelse av projekt värda omkring 17 miljoner euro som Europeiska unionen har investerat, dvs. strax över en tiondel av den totala förstörelsen av infrastruktur som fastställts av Världsbanken.
Världsbanken anser också, även om detta måste vara en mycket ungefärlig siffra, att den palestinska nationalinkomsten har minskats med ca 2,4 miljarder US-dollar som ett resultat av det som har skett under de senaste månaderna.
Jag frågar mig själv, och jag frågar parlamentet: Var finns bevisen på att någonting av detta ökar säkerheten?
(Applåder)
Var finns bevisen på att det ökar säkerheten i territorierna om man återvänder två gånger för att förstöra det rättsmedicinska laboratorium som vi ombetts att tillhandahålla den palestinska säkerhetstjänsten?
Var finns bevisen på att förstörandet av en avloppspump ökar säkerheten för Israel och de israeliska medborgarna - någonting som jag helt och fullt förstår varför de är så oerhört måna om?
Var finns bevisen på det ökar säkerheten för Israel, om man tar bulldozrar till Gazaflygplatsens landningsbana?
Vi vet alla att denna typ av förstörelse av infrastruktur, sjukvårds- och utbildningstjänster, folks levebröd och arbeten, förstör hoppet och alla utsikter till politisk stabilitet och säkerhet.
Den höge representanten hänvisade till vad vi gör i Afghanistan och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien.
Varför tillför Europa 600 miljoner euro till Afghanistan i år - 200 miljoner euro från gemenskapsbudgeten?
Vi har inte bara humanitära motiv för detta, utan vi försöker också att få till stånd en stabilare och säkrare framtid för det afghanska folket.
Vi vet att ekonomisk utveckling och sociala framsteg bidrar till politisk stabilitet och till större säkerhet.
Detta är skälet till varför vi gör denna investering i Afghanistan och varför Europeiska unionen, medlemsstaterna och kommissionen hittills har utlovat ca 45 procent av vad Världsbanken och UNDP säger kommer att behövas i Afghanistan under de kommande fem åren.
Varför avsätter vi så mycket som vi har gjort i Balkanområdet, t.ex. i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien?
Under de senaste månaderna, i och med att byrån för återuppbyggnad har börjat göra ett lika bra jobb i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien som i resten av regionen, har vi hunnit att reparera 400 hus - senast i april kommer vi att ha reparerat ytterligare 300 hus; elektriciteten fungerar återigen i Aracinovo; vattenförsörjningen och elektriciteten fungerar återigen i Kumanovo.
Vi har gett ett avsevärt bidrag för att få Makedonien att fungera normalt igen, och vi kommer att fortsätta att övervaka läget.
Men återigen: varför då?
Inte bara av humanitära skäl, utan också därför att vi vet från de erfarenheter vi har fått i Europa, att det finns en koppling mellan ekonomisk stabilitet och politisk stabilitet och säkerhet.
Jag framhåller inte detta som en slags heltokig revisor.
Jag lägger fram dessa argument, eftersom de är så uppenbart sanna.
Vi vet att de är sanna genom vår erfarenhet.
Om man gör folk arbetslösa, om man förstör infrastruktur som är nödvändig för folks sociala välbefinnande, så gör man inte bara deras liv till ett elände, utan man ser också till - med all säkerhet - att deras livssituation blir våldsammare.
Jag hoppas att fler i de palestinska territorierna och i Israel, även under rådande förhållanden, är beredda att lyssna på de moderata krafterna, på dem som på ett så djärvt sätt före jul gjorde sina åsikter kända i Kalandrias gränskontrollstation.
Jag hoppas att man kommer att lyssna på fredsrörelsen, eftersom dessa människor som argumenterar på detta djärva sätt för fred, är de enda som verkligen kan leda utvecklingen framåt i Mellanöstern, för den framtida palestinska staten och för Israel.
Alla som inte tror på detta bör fråga ledamöterna av detta parlament; bör fråga någon som Hume vad som hjälpte till med att skapa fred i Nordirland.
Det var de moderata krafterna som var beredda att försvara sina åsikter, det var de moderata krafterna som hade mod och anständighet att ställa sig upp och argumentera för det som vi alla vet är det enda sättet på vilket man kan få ett slut på våldet och göra det möjligt att slå in på den väg som leder till fred och säkerhet.
Se på vad som hänt i Sydafrika, som Voice of Peace-rörelsen från Mellanöstern nyligen har besökt - exakt samma process ägde rum där.
Genom att stödja allt som den höge representanten har sagt, ville jag bara ställa denna fråga: Hur många fler måste dö innan medborgarna i de palestinska territorierna och i Israel faktiskt lyssnar på de moderata krafter som finns kvar?
(Applåder)
