# ID: svediakorp-gov422008
# author: Corbett (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-02-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 635
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det vi håller på att diskutera är förslaget att parlamentet och rådet bör delegera avsevärda verkställande befogenheter till kommissionen.
Parlamentet gör gärna det, under förutsättning att det finns betydande garantier när det gäller tillsynen över sådana delegerade befogenheter.
De som i bland oroar sig över att parlamentet försöker att ändra den interinstitutionella jämvikten genom att försöka att få sådana garantier, bör komma ihåg att denna betydande delegation av befogenheter i sig själv är en ändring av den befintliga interinstitutionella jämvikten och att det under dessa omständigheter är helt legitimt att parlamentet försöker att få vissa garantier.
Efter många månader av diskussioner, samtal och förhandlingar med kommissionen, har resultatet nu redovisats för oss i form av det uttalande som Prodi just gjorde.
Jag måste säga att det innehåller en rad viktiga framåtblickande steg.
För det första erkänner kommissionen att artikel 202 i fördraget bör ändras vid nästa översyn av fördraget - man stöder här parlamentets ståndpunkt.
Men i väntan på denna översyn erkänner kommissionen att parlamentet har rätt att granska och uttrycka en åsikt om de genomförandeåtgärder som den lägger fram förslag om till de expertkommittéer som kommer att inrättas för att samarbeta med kommissionen.
Parlamentet kommer att få tre månader på sig - i stället för bara en månad, som det har enligt de nuvarande förfarandena - att granska och avge sin ståndpunkt om sådana genomförandeåtgärder.
Kommissionens text begränsar inte parlamentets rätt att granska om kommissionen har handlat utöver sina befogenheter; någonting som vi i vilket fall skulle kunna lösa i domstol, om det någonsin skulle bli en tvist.
Det ger oss rätt komma med invändningar i sammanhanget, om vi skulle anse att detta var nödvändigt.
Detta är också mycket viktigt.
Men vad händer om parlamentet har invändningar i samband med en genomförandeåtgärd och kommissionen inte godtar dessa?
Texten är litet tvetydig där: Man talar om likvärdighet, men utan att tala om gentemot vilken denna gäller.
Berès har redan nämnt detta: Likvärdighet med Ekonomiska och sociala kommittén, likvärdighet med media?
Nej, det är uppenbart för oss som tillhör den inre kretsen att det betyder likvärdighet med rådet.
Det är detta vi har diskuterat i månader, och Prodis inledande kommentarer klargjorde att även kommissionen godtar att det innebär likvärdighet med rådet.
Det är så vi tolkar det, och jag anser att det inte kan finnas någon annan tolkning.
Vi har ett tredje framåtblickande steg, och detta är en garanti om allt inte skulle fungera.
Vi har klausulen om tidsbegränsning: Efter fyra år kommer de delegerade befogenheterna att återgå till parlamentet och rådet, om vi inte går med på att förnya dem.
Detta är en garanti för oss, och den kommer att göra så att kommissionen tänker på att den måste utöva dessa verkställande befogenheter på ett sätt som tillfredsställer parlamentet, om den vill att de skall förnyas.
För det fjärde har vi vissa viktiga garantier rörande öppenhet och insyn, och man har godtagit parlamentets idé om att inrätta en kommitté som består av marknadsaktörer vid sidan av de andra kommittéerna.
Vi kan alltså totalt sett vara nöjda med de framsteg som har gjorts, även om formuleringarna på de punkter som jag nämnde tidigare kunde ha varit litet bättre.
Jag vill i vilket fall fråga om kommissionens fullständiga uttalande och Prodis uttalande i dag kan tas med i protokollet, och inte bara i det fullständiga förhandlingsreferatet, eftersom det var ett mycket viktigt uttalande som bör tas med i vårt protokoll, så att vi har en lämplig hänvisning till det som kommissionen har åtagit sig att göra.
