# ID: svediakorp-gov421995
# author: Sjöstedt (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-02-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 554
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Europeiska investeringsbanken kan sägas vara en av Europeiska unionens okända makthavare.
Med en utlåning på 36 miljarder euro år 2000 och en sammanlagd kapitalstock på 100 miljarder euro utövar den ett betydande inflytande genom sin politik.
Trots bankens inflytande har det varit väldigt lite diskussion om den.
Det är andra året vi diskuterar årsrapporten i parlamentet.
Kanske allra mest anmärkningsvärt är emellertid hur lite detta diskuteras hos ägarna, i medlemsländerna och i parlamenten i de olika medlemsstaterna, som jag tror i många fall är ganska omedvetna om bankens verksamhet.
Detta kan jämföras med Världsbanken som utsatts för en omfattande granskning och diskussion, eller med Europeiska utvecklingsbanken som också har granskats på ett annat sätt än Europeiska investeringsbanken.
Det har riktats en hel del kritik mot EIB: s verksamhet, framför allt på två områden.
För det första har EIB kritiserats för att ha stött en rad projekt som har ökat miljöproblemen, samt för brister när det gäller miljökonsekvensbeskrivningar.
För det andra har EIB kritiserats för att ha visat en bristande öppenhet och vilja till dialog t.ex. med miljörörelser i olika länder.
Jag menar att denna kritik har varit berättigad.
En jämförelse, exempelvis av hur Världsbanken gör miljökonsekvensbeskrivningar och hur de publiceras ger vid handen att Världsbanken faktiskt är betydligt bättre än Europeiska investeringsbanken i det avseendet.
Det är sällan man från vänsterhåll får anledning att berömma Världsbanken, men det får man i detta fall.
Sedan några år tillbaka har Europeiska investeringsbanken visat en ny attityd till större öppenhet som är mycket välkommen.
Det viktiga är dock att denna nya positiva attityd också följs upp med konkreta åtgärder.
Olle Schmidt tar upp vissa krav på åtgärder i sitt betänkande, som jag instämmer i, såsom behovet av mer resurser, t.ex. mer personal som arbetar med miljöfrågor och större öppenhet, men det är nödvändigt att gå längre.
Jag anser bl.a. att det är ett rimligt krav att miljökonsekvensanalyser, om de görs, alltid skall publiceras innan beslut fattas.
EU: s krav på miljökonsekvensanalyser skall även uppfyllas när lån beviljas till projekt utanför Europeiska unionen, och de måste finnas översatta till de nationella språken i de länder som beviljas lån.
Europeiska investeringsbanken borde även följa Århuskonventionen, som innebär en förpliktelse till stor öppenhet gentemot miljörörelsen.
Det skulle innebära en stor förbättring.
EIB borde också ha en mer utvecklad policy vad gäller utvecklingsfrågor, d.v.s. utveckling i tredje världen, i och med att bankens verksamhet där ökar.
Toppmötet i Göteborg gav EIB i uppdrag att stödja en bärkraftig utveckling och satsa på klimatfrågor.
Detta borde ha långtgående konsekvenser för vilken typ av projekt som kan stödjas när det gäller transport och energi.
Det borde innebära en förändrad inriktning från bankens sida, och gör det förhoppningsvis också.
Jag anser att reformer skall vara ett villkor för att utöka bankens kapital.
Endast om banken förpliktigas att genomföra dessa reformer skall man gå med på att utöka kapitalet.
Jag är motståndare till tanken att låta Europeiska centralbanken agera som tillsynsmyndighet.
Europeiska centralbanken utgör en genuint odemokratisk struktur som inte skall ha denna typ av arbetsuppgifter.
