# ID: svediakorp-gov421992
# author: Van den Burg (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-02-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 810
# sentences: 35
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Allra först vill jag önska Europeiska investeringsbankens ordförande, Maystadt, välkommen.
För ett år sedan, även det i februari, uttalade jag en förhoppning om att vi i parlamentet skulle göra en årligen återkommande tradition av den här behandlingen av årsrapporten och det gör vi alltså nu.
Det dröjde ett tag innan betänkandet kunde tas upp på föredragningslistan, - det var ju klart redan i november - men det är bra att den här traditionen upprätthålls.
Dessutom har jag förstått att ni på torsdag har för avsikt att för pressen och för rådet lägga fram planerna för den närmaste tiden och även årsrapporten för 2001.
Förra året kom vi precis efter den presentationen, nu hamnar vi precis framför och jag hoppas att ni redan nu kan lyfta något på förlåten och ge oss litet information om de närmaste planerna.
Innan jag går in på innehållet vill jag även tacka föredragande Schmidt för hans betänkande och för det goda samarbetet vid behandlingen av de ändringsförslag som vi och andra partigrupper lagt fram.
Jag tycker att det har varit ett mycket givande samarbete.
Jag skulle sedan vilja ta upp några punkter som även togs upp i vår årsrapport från förra året och med nöje konstatera att ni verkligen tänkt även på dessa i er vidare planering och att de punkterna från parlamentet verkligen tas upp i den Corporate Operational Plan som ni lagt fram i år.
Jag tänker gå in på några av de här punkterna.
Övriga punkter kommer jag inte att gå in så djupt på eftersom andra redan gjort det.
Om miljön kommer väl De gröna och andra att säga tillräckligt.
Det stöder vi naturligtvis, liksom de inlämnade ändringsförslagen, även om vi, precis som Schmidt, inte vill byta ut punkt 30 som handlar om jämvikten mellan miljön och andra målsättningar.
Den vill vi alltså ha kvar och vi kommer alltså endast att godta ändringsförslaget som ett komplement.
Om öppenhet och insyn och om utvärderingen har det också sagts en del och Grönfeldt har också tagit upp de små och medelstora företagen.
Jag skulle dock vilja ta upp det här med tillsynen.
Förra året hade vi en ingående debatt om det och ni kan se att vi i år i betänkandet med tydlighet för fram att det vore önskvärt att Europeiska centralbanken får en funktion i den tillsynen.
Ni har antagligen läst Financial Times från den 29 januari och konstaterat att man nu verkligen funderar över den saken i ECB-kretsar.
Det togs tydligen upp vid en lunch med ordföranden för FSA, den brittiska finansmyndigheten, och jag minns att vi själva tagit upp den punkten någon gång vid en lunch med Duisenberg och hans kolleger.
Jag har intrycket att banken visserligen är positivt inställd till det, men ändå är ganska återhållsam eftersom den nu inte har tillräcklig kapacitet för det.
Jag skulle vilja yrka på att vi här i parlamentet men även i rådet och i kommissionen för en något bredare diskussion om den finansiella tillsynen.
Jag har nämligen intrycket att den här frågan just nu tas upp väldigt splittrat i olika betänkanden och rapporter.
Det är viktigt att även staka ut själva huvudlinjerna för tillsynen.
Det kan vi kanske göra i en litet mer sammanhängande diskussion någon gång.
Vad gäller EIB så tycker jag inte att det i första hand handlar om uppförandetillsyn.
Det har det gjorts en del överenskommelser kring och den tillsynen sker redan i några fall.
Det handlar främst om den företagsekonomiska tillsynen.
Fördelen med det skulle kunna vara att man med ekonomiska medel som anslås inom banken, och även med tillgängliga reserver, kan göra mer och vidta åtgärder som innebär en större risk än vad som nu är fallet, om tillsynen är bra.
Sedan kommer jag till en annan punkt som blir en viktig diskussionspunkt med tanke på framtiden, nämligen bankens kapitalutökning.
Jag antar att tillsynsmännen, finansministrarna, kommer att prata om det vid nästa sammanträde i juni.
Ni har sett att vi i punkt 33 i vårt betänkande visar oss vara för en sådan utökning av kapitalet.
Det borde kunna träda i kraft från och med 2003 och även spela en roll i samband med utvidgningen.
Utgångspunkten är i det sammanhanget - det är en anmärkning som jag vill göra - att det måste handla om ett mervärde på EIB-lånen.
EIB får inte börja göra det som även kan göras på marknaden och jag tror att det är viktigt att det sker under öppenhet och insyn.
Tyvärr hinner jag inte ta upp mina övriga anmärkningar just nu men det skall jag göra senare.
