# ID: svediakorp-gov421991
# author: Grönfeldt Bergman (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-02-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 455
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag vill börja med att tacka föredraganden, min svenske kollega Olle Schmidt, för ett mycket bra betänkande.
Det belyser de viktiga framtidsområdena för Europas utveckling, vilka EIB har stort ansvar för att främja inom ramen för sina befogenheter.
Det tar också upp de krav parlamentet bör ställa på EIB som Europas finansieringsinstitut.
Jag vill därför begränsa mig till att lyfta fram ytterligare några av de aspekter som jag anser vara mest betydelsefulla.
Det handlar om kandidatländerna, prioritering av projekt, små och medelstora företag och tillsyn av EIB.
När det gäller kandidatländerna är det av yttersta vikt att deras andel av den totala lånesumman på 36 miljarder euro ökas betydligt.
År 2000 fick de tillgång till 2,9 miljarder euro.
Med tanke på den förestående återföreningen av den europeiska familjen måste en ökning ske om målet från toppmötet i Lissabon skall kunna uppnås.
Vid prioritering av projekt är det viktigt att värna om Europas konkurrenskraft och därför prioritera infrastruktur i vid bemärkelse.
Det gäller således kommunikation både i traditionell mening såsom vägar, förbindelselänkar och möjlighet till energieffektiva transportsystem för gods och personer, men också i betydelsen telekommunikation, IT, elektronisk handel, stöd till ny teknik, ökade kunskaper och utbildning.
De små och medelstora företagen står för över 60 procent av EU: s arbetstillfällen idag.
I ett utvidgat EU kommer de troligen att omfatta en betydligt högre procentsats.
Av de 18 miljoner företag som finns i EU är 99 procent små och medelstora företag, som alltså sysselsätter 66 procent av arbetskraften.
Över 90 procent av dessa företag har färre än tio anställda.
Om de befintliga små och medelstora företagen liksom många nya företag skall kunna få möjlighet att växa och bli större, eller rent av bli stora företag, måste satsningarna i form av information, projektmedverkan och tillgång till riskkapital förstärkas.
Föredraganden har föreslagit att kommissionen skall uppmanas att ge ECB befogenheter att utöva tillsyn över EIB.
Det tycker jag är bra.
Banken har ingen nationell anknytning och kan därför inte jämföras med en privat kommersiell bank.
ECB är därför en lämplig övervakningsinstans, eventuellt i avvaktan på en europeisk finansinspektion.
Med tanke på målet från toppmötet i Lissabon måste således projekt prioriteras som leder till ekonomisk tillväxt, utveckling och ökad sysselsättning i ett utvidgat Europa och som fäster stor vikt vid små och medelstora företags möjligheter att växa.
Konkurrenskraft och uthållighet bör därvid vara vägledande.
Kraven på EIB vad avser information om och utvärdering av projekt måste ökas och vikten av ordentlig professionell tillsyn och revision understrykas.
