# ID: svediakorp-gov421984
# author: Bolkestein (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-02-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 731
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Herr talman!
Jag skulle vilja börja med att gratulera herr Vidal-Quadras Roca till hans utmärkta arbete om förslaget till direktiv om byggnaders energiprestanda.
Jag skulle också vilja tacka utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi för dess noggranna och eftertänksamma diskussioner, och framföra min tillfredsställelse när det gäller det sätt på vilket debatten i parlamentet har skärpt fokuseringen på förslaget och stärkt det.
Det kommer troligen att vara ett av våra viktigaste sätt att fullfölja Europeiska unionens åtagande när det gäller Kyotoavtalet, och att förbättra säkerheten när det gäller elförsörjningen.
Liksom man har påpekat, står byggnadssektorn för över 40 procent av all den slutliga energiförbrukningen inom gemenskapen.
Den har också en mycket stor kostnadseffektiv besparingspotential.
Detta förslag kan leda till avsevärda förbättringar när det gäller byggnaders energiprestanda, genom att främja bättre minimistandarder i medlemsstaterna, och i deras byggnormer, och genom att kräva en tätare uppdatering och en mer omfattande tillämpning av dessa standarder.
Detta skulle inte bara gälla nya byggnader, utan det skulle även, som det har sagts i kväll, vilket är ännu viktigare, gälla många befintliga byggnader när de genomgår större renoveringar.
Det är här som den verkliga förbättringspotentialen finns.
Kommissionen välkomnar parlamentets betänkande, och de förändringar som föreslagits som kommer att tjäna till att förbättra, förtydliga och stärka förslaget.
Många ändringsförslag gör detta genom att förbättra de tekniska och ekonomiska definitionerna, genom att ge konkreta exempel och genom att fastställa förslagets räckvidd och tillämpningsområde på ett mer exakt sätt.
Ändringsförslag 2, 4, 5, 8, 9, 10, 11, 14, 19, 23, 24, 25, 26, 28, 29, 31, 35, 36 och 37 är till exempel ändringsförslag som kommissionen kan godkänna med ett visst omarbetande, även om de är många.
Ändringsförslag 3 och 6 främjar användningen av subventionsplaner och incitament för att främja förslagets tillämpning, och tar hänsyn till socioekonomiska följder, och är alltså godtagbara.
Ändringsförslag 7 och 22, som var för sig handlar om individuell mätning och fakturering samt ackreditering av inspektörer, kan också godtas om man i texten tydligare belyser deras ekonomiska och juridiska följder.
Adam nämnde ändringsförslag 15.
Det är ett omfattande ändringsförslag, varav delar kan godkännas av kommissionen.
Fastställandet av effektivitetsnivåer på gemenskapsnivå är dock ännu inte genomförbart.
Ändringsförslag 18 och 20 är också delvis godtagbara, om man kommer ihåg behovet av att låta indikatorer för koldioxidutsläpp förbli frivilliga.
Ändringsförslag 1, 12, 13, 16, 17, 21 och 27 är inte godtagbara för kommissionen av tekniska och definitionsmässiga skäl, inklusive detaljgraden eller på grund av dithörande problem med subsidiariteten, som exempelvis skulle komma av fastställandet av effektivitetsnivåer på gemenskapsnivå.
På grund av byggnadssektorns heterogena karaktär till följd av skillnader i klimat, kultur och byggnadstraditioner, är subsidiaritet och flexibilitet för medlemsstaterna viktigt när det gäller tillämpningen av detta direktiv.
Kommissionen anser att det mest effektiva sättet att förbättra kraven på energiprestanda i medlemsstaterna är att tillhandahålla metoder för att uppmuntra dem att förbättra sina egna byggnormer, fastställa sina egna prestandanivåer och garantera full tillämpning och en regelbunden omprövning av dessa.
Samtidigt som beräkningsmetoder, många normer och ett antal standarder kan fastställas på gemenskapsnivå, bör den faktiska effektivitetsnivån för byggnaders energiprestanda fortsätta att vara en sak för medlemsstaterna.
Dessa principer beaktas i merparten av de ändringsförslag som har lagts fram.
En annan viktig punkt gäller tröskelvärdet för att uppgradera befintliga byggnaders energiprestanda när de genomgår större renoveringar.
Att uppgradera befintliga byggnader utgör en viktig del av detta förslag.
För många medlemsstater utgör detta ett nytt försöksområde, som kommer att kräva nya prestandastandarder, nya resurser och avsevärda investeringar.
Vi anser att det tröskelvärde på 1 000 kvadratmeter som föreslagits för uppgradering därför är den bästa möjliga kompromiss som vi kan uppnå i detta tidiga skede.
Slutligen anser vi, när det gäller genomförandeperioden för detta direktiv, att det är viktigt att betona att vi bör undvika en onödigt lång period om vi skall möta måldatumet för Kyotoavtalet, vilket vanligtvis fastställs till mellan 2008 och 2012.
