# ID: svediakorp-gov421960
# author: Smet (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-02-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 462
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Det exempel som Bolkestein nyss hänvisade till, är naturligtvis ett uppenbart och förmodligen även ett sällsynt exempel på oegentligheter inom transportsektorn.
Det är inte det enda exemplet.
De senaste åren har vi sett flera exempel av nästan samma omfattning som det vi just fick höra talas om.
Förutom de många storskaliga oegentligheterna, förekommer även en hel del oegentligheter i mindre skala.
Transportsektorn kännetecknas nämligen i mångt och mycket av oegentligheter.
Det föreliggande systemet med strängare normer för arbetstider, för det handlar ju inte bara om körtider utan även om arbetstider, innebär en skärpning jämfört med tidigare.
Detta kan fungera endast om kontrollen förbättras.
Om så inte sker, och på den punkten ställer jag mig bakom Hughes uttalande, är dessa normer värdelösa.
Även om kontrollerna är en nationell befogenhet, måste man vartannat år utarbeta en rapport med kontrollresultaten som skall föreläggas kommissionen.
Jag vill be kommissionen att än en gång ta itu med denna rapport och på nytt kontrollera vilka krav som ställs på medlemsstaterna.
En av de saker som kommissionen tydligen granskar är om de utländska transportörerna utsätts för strängare kontroller än de inhemska transportörerna, det vill säga personer med samma nationalitet.
Sådant får naturligtvis inte användas som ett kriterium.
Kommissionen gör rätt i att kontrollera detta, men denna typ av kontroller är inte tillräckliga så länge transportörerna låter förarna köra för fort på grund av att de ofta är tvingade att komma fram vid en viss tidpunkt.
Herr kommissionär!
Jag vet att det inte faller inom ramen för era befogenheter, men så länge som det i medlemsstaterna finns olika regler för hur många kilometer i timmen det är tillåtet att köra, är detta helt meningslöst.
I en medlemsstat kör man 90 km i timmen, i en annan 100 km i timmen och i en tredje 80 km i timmen.
Det är väl helt galet det sätt på vilket transporter äger rum i Europa.
Här måste det ske en förbättring.
Förutom kontroller har vi problemet med påföljder.
I en medlemsstat är påföljden si och i den andra medlemsstaten så.
Egentligen borde det finnas minimiregler för påföljder.
Jag vet att detta för närvarande inte finns någon europeisk behörighet på detta område, men det borde bli det.
Slutligen vill jag säga att så länge transportörernas och lastbilschaufförernas färdskrivare måste kontrolleras, kommer det alltid att förekomma bedrägerier, eftersom färdskrivaren är ett instrument som lämpar sig väl för det.
Därför är det hög tid att utfärda den förordning som vi väntar på och som innehåller bestämmelser om att man i framtiden måste använda sig av digitala färdskrivare.
