# ID: svediakorp-gov421875
# author: Fatuzzo (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-01-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 283
# sentences: 9
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Jag röstade för, herr talman.
Jag håller med om att vi skall införa ett ömsesidigt erkännande av bötesstraff, eftersom vi inte lyckas komma fram till ett avtal om en gemensam europeisk straffrätt och en gemensam europeisk processrätt.
Men jag vill inte att denna nödlösning skall bli den definitiva lösningen.
Jag anser att Europa gradvis bör jämka samman sina lagar och acceptera ett ömsesidigt erkännande enbart när man inte lyckas komma fram till en verklig överenskommelse.
Jag hoppas med andra ord att vi, nästa gång vi röstar, skall rösta om ett för hela Europa enhetligt förfarande när det gäller bötesstraff, och inte bara ett ömsesidigt erkännande.
Betänkande (A5-0450 / 2001) av Kauppi
Naturligtvis, herr talman, känner jag mig mycket hedrad över det intresse som gör att allt fler ledamöter drar sig hitåt från korridorerna och kommer in i kammaren varje gång jag börjar tala, något som sker i detta ögonblick, som ni kan se.
När det gäller detta dokument vill jag säga att det som sjöfolket klagar mest över när det gäller sjöfarten är att de inte har ett fast arbete och att, när de går i land - som vi alla vet längtar de redan efter någon dag efter att få gå till sjöss igen - så måste de gå sysslolösa i flera månader, i vissa fall i åratal.
Jag tror det vore bra om sjöfolket kunde få ett avtal som innebar att de varje år var garanterade åtta månader, nio månader eller sex månader till sjöss, och att detta skulle vara helt säkert och gälla under hela deras livstid.
