# ID: svediakorp-gov421868
# author: Vitorino (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-01-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,707
# sentences: 68
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
På min kollegas vägnar vill jag inleda med att säga att granskningen av kapitalkrav är ett oerhört viktigt projekt som utgör en del av kommissionens handlingsplan för finansiella tjänster.
Målet är, som nämnts, att modernisera de befintliga kapitalkraven för banker och investeringsföretag.
Detta kommer att resultera i betydande fördelar inom den europeiska marknaden för finansiella tjänster, när det handlar om ökad effektivitet och förbättrad konkurrens, samtidigt som man förbättrar den ekonomiska stabiliteten genom noggrant avvägda krav som är både mer omfattande och känsligare för de risker som dessa institut står inför.
Granskningen inom Europeiska unionen äger rum parallellt med Baselkommitténs granskning av tillsyn av kapitalkrav för internationellt verksamma banker.
Innan jag går vidare till de särskilda frågorna, vill jag nämna att man har gjort väldiga framsteg, men att granskningen fortfarande pågår.
Mitt svar på era frågor bör därför tolkas mot bakgrund av detta.
När det gäller den interna kreditvärdighetsbedömningen och mindre banker, kommer den ram som föreslås troligen att grundas på en utvecklingsbar och flexibel bedömning.
Olika bedömningar kommer att användas av instituten, beroende på den förfiningsgrad de vill tillämpa - deras praxis för riskhantering, osv.
Den interna kreditvärdighetsbedömningens betydelse har redan fastställts i parlamentets resolution från den 17 november 2000 om utvärdering av direktivet om eget kapital.
Den interna kreditvärdighetsbedömningen bör utformas på ett noga övervägt sätt, men man bör inte på ett oskäligt sätt utestänga mindre institut och institut som inte har en lika omfattande verksamhet.
Kommissionen har redan från början tagit hänsyn till det som nämns ovan, både under utarbetandet av sitt förslag och under deltagandet i Baselöverenskommelsen.
För att ta hänsyn till mindre institut och institut som inte har en lika omfattande verksamhet, tog kommissionens andra samrådsdokument från februari 2001 upp särskilda punkter från Baselöverenskommelsens samrådsdokument.
Man koncentrerade sig särskilt på Baselöverenskommelsens miniminormer, som ändrades för att bättre passa in i EU-sammanhanget.
Kommissionen föreslog, t.ex., i sitt samrådsdokument att man skulle kräva att instituten tillämpar den interna kreditvärdighetsbedömningen på alla materiella exponeringsklasser.
Detta kommer att ge instituten möjlighet att undanta immateriella portföljer från den interna kreditvärdighetsbedömningen.
Detta innebär att man tillämpar bedömningen till en viss del.
Kommissionen anser att en sådan flexibilitet ger en lämplig balans i EU-sammanhang.
En annan aspekt som omfattades av kommissionens andra samrådsdokument var förslaget att tillåta banker att använda samlade uppgifter för att bedöma låntagares kreditvärdighet.
Detta gör att mindre institut kan klara av möjligheten att deras databas är för liten för att vara meningsfull, statistiskt sett, och att de i lämpliga fall kan förlita sig på ett internt kreditvärdighetssystem som utvecklats av en bankförening.
När det gäller det nya systemets möjliga effekter på kostnaden för utlåning till små och medelstora företag, har både kommissionen och Baselkommittén kraftfullt betonat betydelsen av att man ser till att kapitalkravsystemet leder till en lämplig behandling av krediter till små och medelstora företag.
Under 2001 gjordes betydande framsteg på denna punkt, och kommissionen vill se ett positivt resultat i denna viktiga fråga.
En modifierad riskviktningsmodell för företagsexponeringar har utvecklats, och denna kommer förmodligen att minska kapitalkravet för många låntagare som klassificeras som små och medelstora företag, i förhållande till förslagen i det andra samrådsdokumentet.
Man kommer förmodligen att ta hänsyn till ett större spektrum av säkerheter i den interna kreditvärdighetsbedömningen.
Jag kommer att säga mer om detta om ett ögonblick.
Arbetet med utvecklingen av riskviktningsförslag har utvecklats med hänsyn till utlåning till detaljhandeln.
I de interna kreditvärdighetsbedömningarna är dessa lägre än för utlåning till företag.
Lån till detaljhandeln kommer förmodligen att definieras på ett sådant sätt att lån till små företag behandlas som lån till detaljhandeln av en bank, och att ett uppfyllande av andra aktuella kriterier kommer att hamna inom riskviktningen för detaljhandeln.
Detta kommer att främja de lagstiftningsrelaterade kapitalavgifterna för lån till aktuella små företag, samtidigt som man upprätthåller lämpliga nivåer för en sund verksamhet.
Frågan om erkännande av ett bredare spektrum av säkerheter i den interna kreditvärdighetsbedömningen har fått mycket uppmärksamhet under 2001.
Detta är särskilt viktigt i samband med lån till små och medelstora företag.
Den tanke som nu håller på att få fäste, är att man skall erkänna ett bredare spektrum av säkerheter än vad man tidigare har föreslagit.
Förmodligen blir det så att man under bedömningen inte namnger specifika fysiska säkerheter som kommer att godtas, utan att man anger kriterier för godtagbarhet genom vilka man försöker att säkra ett visst varaktigt värde hos säkerheten om låntagaren inte har möjlighet att uppfylla sina åtaganden.
Man planerar också att i den interna kreditvärdighetsbedömningen ta hänsyn till situationer där lån säkrats mot en fordran och att de riskdämpande aspekterna av finansiell leasing uppmärksammas i vederbörlig ordning.
Man börjar också ta hänsyn till bruket att livförsäkringar godtas av kreditinstitut som säkerhet för ett lån.
Jag tar nu upp den femte frågan om genomförande av Baselöverenskommelsen, dvs. frågan om enhetlighet och flexibilitet samt om datum för genomförande.
När det gäller frågan om enhetlig tillämpning och flexibilitet, är det viktigt att återigen säga att den nya ramen kommer att grundas på ett utvecklingsbart förhållningssätt.
Det är utformat för att användas på olika sätt av institut med olika storlekar och olika verksamhetsomfattning.
Kommissionen har inriktat sig på att se till att den särskilda situation som råder inom Europeiska unionen, däribland det bredare spektrumet av institut som detta system kommer att omfatta, återspeglas fullt ut i detta nya system.
På grund av hänsyn till konkurrensmässig neutralitet, grundas Europeiska unionens regelverk för banker och investeringsföretag på principen om lika behandling av konkurrerande institut, åtminstone när det gäller vissa affärs- och marknadssegment.
Av detta skäl bör inte ett mycket innovativt kapitaltäckningssystem införas bara för en institutkategori.
På grund av rättvis internationell konkurrens, är det mycket viktigt att Europeiska unionens institutioner börjar att tillämpa det nya regelverket samtidigt som institut i tredjeländer, däribland, t.ex., Förenta staterna.
Riktdatumet för genomförande är 2005.
Kommissionen har för avsikt att anta förslaget till direktiv strax efter det att avtalet har slutits i Basel.
Detta, tillsammans med det omfattande samrådsförfarande som sker i syfte att få till stånd ett högkvalitativt förslag, kommer att göra det möjligt för kommissionen att i största möjligaste mån bidra till en process som möjliggör ett antagande av lagstiftningen i god tid för att hålla datumet för överenskommelsens genomförande.
Betydelsen av att få ett snabbt genomförande av det nya regelverket uppmärksammades i parlamentets resolution från november 2000 om utvärderingen av direktivet om eget kapital.
När det gäller den sjätte frågan vill jag säga att kommissionen är medveten om den oro som vissa kommentatorer känner, däribland vissa medlemsstater, över att den löptid som föreslås i det andra samrådsdokumentet kan skapa konkurrensnackdelar för banker som brukar ge långfristiga lån.
Denna fråga kommer att diskuteras i Basel.
När det gäller den sjunde frågan om gränsen för lån till detaljhandeln, anser kommissionen att gränsen mellan företagslån och lån till detaljhandeln bör tillåta att viss utlåning till små och medelstora företag i praktiken behandlas som lån till detaljhandeln.
Frågan om var brytningspunkten mellan ett detaljhandelslån och ett icke-detaljhandelslån skall ligga, diskuteras fortfarande.
Definitionen som för närvarande föreslås inom ramen för den interna kreditvärdighetsbedömningen omfattar ett användartest, med vars hjälp ett sådant lån kan behandlas som ett detaljhandelslån i praktiken, om det inom institutets riskhanteringssystem och -bedömningar behandlas som andra detaljhandelslån och uppfyller övriga relevanta kriterier, även de som har att göra med värde.
Kommissionen betraktar detta förhållningssätt som användbart och effektivt.
Kommissionen inser att det finns särskilda risker i samband med bostadslån.
Den inser också att den europeiska bostadslånemarknaden har andra egenskaper än världens övriga bostadslånemarknader, och att de är av särskild betydelse för banksystemet i Europeiska unionen.
Arbetet fortsätter med att utveckla en lämplig behandling av lån av denna typ.
Till sist: När det gäller den åttonde frågan - rörande samordning mellan de nio medlemsstaterna i EU som är medlemmar i Baselkommittén och de övriga medlemsstaterna i Europeiska unionen - är Europeiska unionens intressen förvisso kraftfullt företrädda i Baselkommittén.
Spanien blev medlem i Baselkommittén i fjol, vilket innebär att antalet EU-länder i kommittén är 9 av totalt 13.
Kommissionen har observatörsstatus i kommittén, vilket också Europeiska centralbanken har.
Detta har gjort det möjligt för hela Europeiska unionen att uttrycka sina åsikter, som återspeglas i den senaste tidens utveckling i samband med Baselförslagen, i översynen av kapitalkraven som är tillämpliga vid utlåning till små och medelstora företag, och i den bredare synen på säkerheter.
Rådgivande bankrörelsekommitténs arbete är mycket viktigt i detta avseende.
Rådgivande bankrörelsekommittén är en rådgivande kommitté som lyder under kommissionen, i vilken personer som utövar banktillsyn sammanträder.
De myndigheter som är ansvariga för tillsynen över investeringsföretag har inbjudits att delta i diskussionerna om översynen.
Man har upprättat en arbetsstruktur för att stödja utvecklingen av konkreta förslag som tar upp frågor som rör EU, särskilt när det gäller tillämpningen av regelverket på området för ett brett spektrum av institut, däribland mindre banker och investeringsföretag.
Låt mig avslutningsvis säga att kommissionen anser att det skett mycket goda framsteg.
Det finns naturligtvis mer viktigt arbete att utföra innan det tredje samrådsdokumentet offentliggörs senare i år.
Kommissionen ser fram emot att få slutföra detta arbete och anta ett lagförslag, så att det nya systemet kan införas på ett lämpligt sätt.
Till sist: Kommissionen anser det vara viktigt för processen att parlamentet hålls informerat om kommissionens idéer om det möjliga förslaget till ett nytt kapitaltäckningssystem.
Kommissionär Bolkestein har i veckan skrivit till ordföranden för utskottet för ekonomi och valutafrågor, och föreslagit att det kan vara lämpligt att arrangera ett sammanträde där utskottets ledamöter får en mer ingående information av kommissionens sakkunniga om kommissionens idéer om översynen av kapitaltäckningsfrågan.
