# ID: svediakorp-gov421835
# author: Souchet (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-01-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 261
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Den plan som lagts fram av kommissionen bestraffar orättfärdigt de yrkesfiskare för vilka torsken är en bifångst.
Kommissionen anklagar fisket för att vara orsaken till att resursen sinar för de två arter som det här är fråga om, men har uppenbarligen inte tagit hänsyn till hur industrifiskets fångster av tobisfiskar påverkar torskbestånden.
Tobisfisk är ett födoämne för torsken och att tobisfisken blir alltmer sällsynt - på grund av ett alltför hårt industriellt fiske som ändå godtas av kommissionen helt och hållet - är anledningen till den obalans som har konstaterats inom torskbestånden.
När det gäller kummeln verkar situationen inte vara så " katastrofal " som kommissionen ansåg den vara för ett halvår sedan, vilket bekräftas av den tillåtna totalfångst som har fastställts för 2002.
Denna andel är faktiskt märkbart större än vad vi meddelades under 2001.
Detta är en lämplig påminnelse om att iaktta försiktighet som riktats till biologerna, vars åsikter är de enda som styr den nuvarande gemensamma fiskeripolitiken.
Internationella havsforskningsrådets bedömningar tycks onödigt alarmerande, framför allt när det gäller kummeln, vars bestånd uppenbarligen har börjat återhämta sig.
De åtgärder som föreslås är därför inte bra.
Kommissionen medger för övrigt själv att den går längre än vad som anges i de vetenskapliga rekommendationerna.
Samtidigt som kommissionen i grönboken förklarar sin avsikt att främja goda styrelseformer kan man dessutom konstatera att det råder total brist på samråd med yrkesfiskarna.
Vilken skillnad mellan teoretiska uttalanden och faktiska beteenden!
Betänkande (A5-0457 / 2001) av Lavarra
