# ID: svediakorp-gov421808
# author: Krivine & Vachetta (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-01-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 220
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Vi kan varken skriva under på föredragandens eller kommissionens sätt att gå tillväga.
Såväl det ena som det andra skapar ett enhetligt europeiskt upphandlingsförfarande enligt liberala kriterier - med förevändningen att den befintliga gemenskapsrätten om upphandling av offentliga kontrakt (direktiven från februari 1998) bör förenklas och moderniseras.
Vi kan inte gå med på att det är lägsta pris som skall prioriteras när offentliga kontrakt tecknas, och att sociala, regionala och miljörelaterade kriterier skjuts i bakgrunden.
Detta synsätt är fångat i liberalismens dogm.
Det uppfyller varken användarnas eller löntagarnas förväntningar, eftersom det utformas på bekostnad av kvalitet, säkerhet och sysselsättning.
Frågan om de tröskelvärden som kommissionen föreslår, dvs. från och med vilket värde ett offentligt anbudsförfarande skall omfattas av gemenskapens bestämmelser, kan framstå som löjeväckande.
Att höja dem med 50 procent är inget alternativ, för det skulle bara tillfälligt skjuta upp den tidpunkt då privata truster skulle kunna lägga beslag på de 1 000 miljarder euro som offentliga upphandlingar genererar varje år i Europeiska unionen (dvs.
14 procent av BNP).
Det krävs en annan logik, en logik som innebär att de allmänna tjänsterna försäkras av offentliga bolag och kontrolleras av medborgarna.
Därför har vi röstat emot betänkandet av Zappalà.
