# ID: svediakorp-gov421767
# author: Meijer (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-01-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 206
# sentences: 9
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Tidigare betraktades havet som en outtömlig källa till livsmedel för människan.
Numera erkänner även de ekonomiska intressenterna faran för att världshaven blir utfiskade, inte plötsligt men på sikt, eftersom den unga fisken får allt mindre chans att bli fullvuxen och fortplanta sig.
Som många politiker hoppas även föredraganden att det skall bli möjligt att kombinera fortsatt fångst med ett förbättrat skydd av den naturliga jämvikten.
Hon yrkar med rätta på att avtalen konsekvent skall följas, men det är bara en kortsiktig lösning.
Trots det faktum att efterfrågan på fisk fortsätter att stiga, kommer det att bli oundvikligt att minska fångsterna i havet.
Därför måste vi söka efter ersättningsverksamhet för kustområden och skydd för tredje världen.
Det är bättre än att lägga tonvikten på skillnader mellan länder med små traditionella fartyg som går ut till havs året runt och länder med stora fartyg som är utrustade med de nyaste tekniska hjälpmedlen och som måste stanna i hamn en del av tiden.
Om dessa två grupper fortsätter att ge varandra skulden för överfisket leder det framför allt till ett rättfärdigande för att inte göra tillräckligt själv, och då löser vi inte problemet.
