# ID: svediakorp-gov421732
# author: Howitt (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-01-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 406
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag välkomnar betänkandet av Rod och håller med honom om att det förnyade ramavtal som styr samarbetet mellan EU och AVS-länderna bäst betraktas mot bakgrund av de utmaningar som globaliseringen, den ekonomiska avregleringen och Europeiska kommissionens reform av biståndet till tredjeland utgör.
Över 18 månader efter undertecknandet i Cotonou kan vi nu i själva verket börja utvärdera avtalet genom att se på de faktiska framsteg som gjorts med att omsätta det i verklighet.
För det första, trots sina starka sidor kom den tidigare Lomékonventionen till korta vad gäller åtminstone en bestämd aspekt, nämligen kampen mot fattigdomen.
Jag välkomnar varmt att man slår fast att ett av de huvudsakliga målen för det nya partnerskapsavtalet är att utrota fattigdomen, men vi måste se till att detta även återspeglas i kommissionens programplanering genom dess strategidokument för enskilda länder.
Det är tråkigt att behöva säga att de strategidokument som granskats hittills visar att transportsektorn får 35 procent och det makroekonomiska stödet 25 procent av de resurser som tilldelas inom ramen för programmen.
Utskottet för utveckling och samarbete har vid oräkneliga tillfällen betonat att vi måste lägga resurser på grundläggande hälsovård och grundutbildning om vi menar allvar med att vilja minska fattigdomen.
Det är rätt att i kväll åter betona detta.
Den andra centrala förändringen jämfört med Lomékonventionen gäller det civila samhällets deltagande.
Vilket slags resultat kan vi förvänta oss efter att ha hört rapporter om att det civila samhället ännu inte får medverka på ett verkligt och meningsfullt sätt?
Jag är besviken över att bara 2 procent av resurserna, av möjliga 15 procent, har anslagits till kapacitetsuppbyggnad i de " landvisa " strategidokument som utarbetats hittills.
Beror detta på att det civila samhällets organisationer inte har rådfrågats eller på att det civila samhället har så låg absorptionsförmåga?
Enligt Cotonouavtalet bör det civila samhällets deltagande komma underifrån och upp, men detta är omöjligt utan erforderlig kapacitet.
Slutligen, i det att jag pekar ut några av de praktiska utmaningar som ligger framför oss skulle jag inte vilja förringa den väldiga bedrift som förhandlingen om och undertecknandet av avtalet var i första rummet.
Partnerskapet mellan EU och AVS-länderna fortsätter att vara en förebild för samarbetet mellan nord och syd i vår värld, en förebild som vi lämpligen firar genom att denna vecka rösta för ratificering i Europaparlamentet.
