# ID: svediakorp-gov421727
# author: van den Bos (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-01-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 306
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Kommer Cotonouavtalet att vara mer fruktbart än föregångarna i Lomé?
I det nya samarbetsavtalet med AVS-länderna har lärdom dragits av de erfarenheter som gjorts hittills och det återspeglar nya insikter inom området handel, god regim, bistånd och medborgarorganisationernas roll.
Naturligtvis kan det finnas kritik, men jag tycker att kollega Rod går för långt i sitt allomfattande betänkande.
I hans analys är Europa djävulen själv och heligförklaras AVS-länderna.
De katastrofala våldsamma konflikterna orsakas av fattigdom och fattigdom är den rika Västvärldens fel.
Så enkelt är det tyvärr inte.
Det är orättvist att säga att Cotonou endast kommer att leda till ohejdad liberalism.
I avtalet läggs dock med rätta stor vikt vid hur viktigt det är att andra aktörer än endast de lokala myndigheterna deltar, såsom icke-statliga organisationer och den privata sektorn.
Det är inte bara givarna som måste lära sig av sina läxor utan även utvecklingsländerna själva.
Därför är det också bra att AVS-ländernas eget ansvar påpekas i Cotonouavtalet.
Det är riktigt att bistånd ges, med hänsyn tagen till mottagarländernas egna prestationer.
Långsiktig framgång beror inte enbart på oss utan främst även på partnernas egna kontinuerliga insatser.
Håller kommissionär Nielsen med mig om det?
För att uppnå resultat är styrelsekapaciteten avgörande.
Minst lika viktigt är det att förebygga maktmissbruk och kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
Den planerade breda dialogen ser jag därför också som själva hjärtat i Cotonouavtalet.
Det är av stor vikt att EU och AVS-länderna inte låter det förbli vid goda föresatser.
Europa måste drastiskt reformera sin egen utvecklings-, handels- och jordbrukspolitik och AVS-länderna måste satsa alla kort på demokratisering, politisk stabilitet och konfliktförebyggande för att på det sättet kunna utveckla sina länder socialt och göra dem till fullvärdiga handelspartner.
