# ID: svediakorp-gov421718
# author: Helmer (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-01-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 399
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Dessa förslag om utbildning för förare av tunga transportfordon är, som stora delar av den lagstiftning som antas av denna kammare, totalt onödig.
Allt vi behöver är ett ömsesidigt erkännande av nationella kvalifikationer, möjligen underbyggt av ett löst ramdirektiv, för att garantera miniminormer, särskilt när det gäller medborgare i tredjeland.
Vad vi har är dock ett typiskt stycke gemenskapslagstiftning: inkräktande, föreskrivande och oerhört kostsamt.
Det är en julgran på vilken vi har hängt vår önskelista med dyrbara struntsaker.
Miljöfrågor är viktiga, men de har inget samband med förmågan att köra lastbil.
Förslagen om utbildning om hälsosam kost har redan väckt åtskilligt löje i den brittiska pressen.
Att be den brittiske lastbilschauffören att överge sin korv och ägg är som att bjuda in påven till ett diskotek - det får oss bara att framstå som dumma.
Men vi bjuder in till värre saker än löje.
Näringen uppskattar att dessa förslag kommer att kosta över 200 miljoner euro per år bara i Förenade kungariket, och det i en bransch som redan är under stort tryck.
Den tid som den enskilde ägaren-åkaren skall avsätta till utbildning är orimlig och kommer att tvinga hundratals av dem att lägga ned sin rörelse.
I denna kammare låtsas vi ständigt stödja de små och medelstora företagens behov, likväl ignorerar vi gång på gång deras oro.
Vi talar om arbetslöshetsproblemet, sedan antar vi direktiv som leder till att arbetstillfällen försvinner.
Dessa förslag ingår i en samlad attack från kommissionens sida på vägtransportsnäringen.
Jag bör säga att jag har intresse i frågan: min styvson är lastbilschaufför, och han och hans kolleger är bestörta över dessa förslag.
Jag har förgäves granskat förslagen i sökandet efter en realistisk uppskattning av deras inverkan på företagen.
Vi talar om väldiga kostnader, väldiga skador för näringen - särskilt för små företag - och väldiga skador för den europeiska konkurrenskraften.
Ett ytterligare hinder för att uppnå målen från Lissabon, och allt detta för vad?
För fördelar som i bästa fall är vaga och spekulativa.
Jag uppmanar kollegerna att förkasta Groschs betänkande.
Låt oss stiga tillbaka för ett ögonblick och betänka den väldiga skada vi orsakar genom att skapa en strid ström av betungande och onödig lagstiftning.
