# ID: svediakorp-gov421710
# author: Grosch (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-01-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 776
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru kommissionär, ärade kolleger!
Avregleringen av vägtransporterna har utan tvivel lett till att vi i Europa fått ett bättre utbud och bättre priser.
I enlighet därmed har också konkurrensen skärpts, vilket med nödvändighet också i många företag medfört en tendens att delvis drabba säkerheten och även arbetsvillkoren.
Det direktiv om utbildning av yrkesförarna för gods- eller persontransport, som nu föreligger, skall här i och för sig utgöra en kompletterande åtgärd och förbättra reglerna för dessa förare.
Den tekniska utvecklingen, men även de strängare miljö- och säkerhetskraven, är i våra ögon tillräckliga argument för att kräva dels att denna utbildning måste förbättras, och dels att den också skall fortsätta genom regelbunden vidareutbildning.
I de många samtalen med själva sektorn har vi emellertid också konstaterat att bristen på arbetskraft inte får leda till att detta direktiv nu får en ännu mer hämmande effekt.
Därför har vi i utskottet - jag vill för detta också tacka alla grupper, som deltagit mycket konstruktivt i detta samtal - försökt att lämna in ändringsförslag, som inte vänder ut och in på hela direktivet, utan gör det litet mer flexibelt.
För det första har vi skapat en sorts bro till körkortet, ty vi vet att det i körkortsutbildningen i många medlemsstater redan krävs vissa förutsättningar, som är likställda med dem som föreslås för denna utbildning.
I enlighet med detta anser vi att det är viktigt att man genomför utbildningen, men att man inte måste göra den två gånger, en gång för körkortet och en gång under utbildningen.
I fråga om målen för utbildningen hade vi samma filosofi.
Det handlade inte om att slå fast alla detaljer, utan att inte röra målen i allmänhet och följaktligen inte heller dem i bilagan, eftersom det då blir möjligt med en flexibel hantering av målen för utbildningen och lämnar möjligheten öppen att anpassa dessa mål till utvecklingen.
Den utbildning som finns är olika i de enskilda länderna, och i enlighet med detta har vi fastslagit att länderna kan granska detta i detalj tillsammans med kommissionen.
Målet är att utbildningen skall vara likadan.
Om ett land redan erbjuder en utbildning, skall den inte nu ändras genom detta direktiv.
Vidareutbildningen anser vi vara en viktig punkt för den fortsatta utvecklingen, och vi hoppas att man här också åstadkommer en bro till körkortet, eftersom vidareutbildningen för körkortet i våra ögon senare också kommer att utgöra en viktig beståndsdel.
Men vi har också beslutat om flexibilitet, dvs. en vidareutbildning om sju timmar, alltså en dag, och inte i större block, för att inte belasta företagen alltför mycket.
Med en dag, säg 0,05 procent av arbetsinsatsen för en arbetstagare, tror jag att vi inte har överdrivit.
Personligen står jag också fast vid att utbildningsorten skall vara flexibel.
När vi i dag talar om rörlighet i Europa, bör utbildningsorten inte nödvändigtvis vara bunden till företaget eller till förarens bostadsort.
Om detta tillstånd skall vara giltigt över hela Europa, skall man kunna göra denna utbildning i hela Europa.
Men vi är också medvetna om att detta visserligen är ett intressant och viktigt direktiv, men att det tyvärr ännu inte löser alla problem.
Kollegan van Dam har just berört de bilaterala tillstånden, som även i fortsättningen gäller i Europa, vilket leder till att det kan förekomma missbruk på detta område.
Vi vet också att vissa företag fortsätter att utnyttja möjligheten - och det beklagar jag på sätt och vis i van Dams betänkande - att vi begränsar detta enhetliga förartillstånd till de länder som inte är medlemmar i EU.
Ty även inom de 15 medlemsstaterna finns det överdrifter på detta område.
Jag vill här inte nämna några namn på företag, men några namn känner vi till på detta område.
Avslutningsvis vill jag säga att det hela kunde utgöra en enhet, om vi i morgon får ett enhetligt förartillstånd, ett direktiv för körtid och vilopauser, och i enlighet med detta ett kort som intygar det och sedan också detta direktiv om körkortet och utbildningen av i dag.
Det vore lätt att kontrollera, och därför vädjar vi från vår sida inte bara till kommissionen, utan särskilt till medlemsstaterna, om att kontrollerna måste förbättras.
Varje direktiv, hur bra det än är, har bara betydelse om det kontrolleras regelbundet och om detta även sker regelbundet i alla medlemsstater.
