# ID: svediakorp-gov421704
# author: De Palacio (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-01-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,232
# sentences: 46
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Först och främst vill jag gratulera er till att ni blivit omvald.
Ärade ledamöter!
Jag vill börja med att gratulera herr Alyssandrakis och tacka honom för hans tydliga och konstruktiva betänkande, och även tacka alla ledamöter i utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi samt ledamöterna från de olika utskott som har deltagit i denna debatt och som har varit knutna till betänkandet.
Det är en glädje för mig att i dag kunna delta i denna debatt och göra det å kommissionens vägnar, som ersättare för min kollega Busquin, som har ett nära samarbete med i alla frågor om rymden, framför allt på grund av det ansvar jag har på det här området genom Galileo-projektet.
Det betänkande som ni debatterar i dag utgör en viktig milstolpe på vägen mot en europeisk rymdpolitik, vilket är en fråga som gemenskapens institutioner har börjat arbeta med under den senaste tiden.
Den underbygger politiskt det arbete som kommissionen och Europeiska rymdorganisationen genomför inom ramen för den gemensamma arbetsgruppen, ett arbete som fullständigt uppfyller rekommendationerna i förslaget till resolution.
Min kollega Busquin ägnar mycket stora ansträngningar åt detta arbete, som jag anser går i den riktning som Europa behöver för att år 2010 vara ett samhälle grundat på världens mest konkurrenskraftiga och kunskapsbaserade.
Jag kommer att ta upp tre punkter i mitt inlägg.
Den första är andan i den europeiska rymdpolitiken, som ligger inom ramen för en vision av ett Europa som fullständigt utnyttjar kunskapsekonomins möjligheter, särskilt genom skapandet av ett verkligt europeiskt rymdområde för forskning i enlighet med andan i slutsatserna från Lissabon, vilka bör bekräftas i Barcelona.
Ett Europa som dessutom är beslutet att främja en hållbar utveckling som efter Göteborg utgör en av unionens prioriteringar.
Ett Europa som vill öka medborgarnas delaktighet i beslutsfattandeprocessen och på så sätt ge praktiska exempel på styre.
Det är i det här sammanhanget som parlamentets roll är av avgörande vikt, framför allt för att förklara tekniska frågor, och rymdfrågan är ju en sådan fråga.
Förutom dessa principer måste två särskilda aspekter nämnas: i första hand viljan att utveckla den internationella dimensionen av rymden och vårt ansvar på världsscenen, och ge Europa nödvändiga medel för ett markerat oberoende och för det andra att arbeta för att upprätthålla freden och säkerheten för de europeiska medborgarna.
Jag vill understryka - som svar på en del av de frågor som bekymrar föredraganden - att GMES-initiativet (Global Monitoring for Environment and Security) är ett klart uttalat fredsinstrument på området för miljöskydd och säkerhet.
Den andra aspekten är det arbete som har genomförts på det här området, eftersom viktiga framsteg inom rymdpolitiken uppnåddes under förra året genom det meddelande som ni behandlar i dag och senare genom rådets resolution.
Europeiska unionen har tagit itu med den strategiska dimensionen av Europas rymdverksamhet.
När det gäller konkreta framsteg kan jag nämna två grundläggande etapper: den första är skapandet av kommissionens och Europeiska rymdorganisationens gemensamma arbetsgrupp, som har gett upphov till ett andra meddelande.
Detta lades fram till Europeiska unionens råd, Europeiska rymdorganisationen och parlamentet i slutet av 2001.
Den andra etappen är det gemensamma förberedandet av en genomförandestrategi för GMES-initiativet.
Inom denna ram har en handlingsplan utarbetats på unionsnivå i första hand och i andra hand av Europeiska rymdorganisationen, och en kompletterande del antogs under byråns ministerråd.
Under år 2001 har det dock visat sig att det finns vissa begränsningar, till exempel bristen på resultat i det senaste rådet (transport) om Galileo-projektet.
Jag beklagar djupt dessa förseningar och vill än en gång mycket tydligt säga att enligt min åsikt finns det inga ekonomiska skäl för att ifrågasätta projektets genomförbarhet, men däremot tvivlar jag på den politiska viljan att utveckla ett projekt med en sådan ambition som Galileo-projektet har.
Jag hoppas att dessa tvivel skingras under de närmaste veckorna och vi får ett positivt beslut från unionen i mars.
Den tredje aspekten är frågan om framtiden: Vad har vi kvar att göra?
Mycket.
För att Europa skall kunna spela den roll som tillkommer oss, måste det finnas ett brett samförstånd mellan alla berörda, och samarbetet mellan kommissionen och Europeiska rymdorganisationen måste vara mer operativt.
På kort sikt handlar det om att förhandla fram ett ramavtal mellan dessa två institutioner som formaliserar samarbetet mellan dem och tilldelar Europeiska rymdorganisationen rollen som det organ som skall genomföra unionens rymdprogram.
Längre fram blir det nödvändigt att anordna ett informellt råd om rymden, som samlar rådet (forskning) och rådet (Europeiska rymdorganisationen).
På medellång sikt föreslås det att det är Europeiska rådet och Europeiska rymdorganisationen samt Europaparlamentet som skall fatta beslut i rymdfrågor, och att arbetet skall grundas på riktlinjer från stats- och regeringscheferna.
På längre sikt och inom ramen för den debatt om unionens framtid som kommer att inledas inom kort, bör Europeiska rymdorganisationen, och närmare bestämt rymdpolitiken återspeglas i själva fördraget.
Innan jag avslutar vill jag göra några kommentarer om en rad rekommendationer i Alyssandrakis betänkande.
Närmare bestämt frågan om frekvenser.
På det här området är vi för närvarande i färd med att inrätta europeisk samordningsmekanism i form av en arbetsgrupp där nationella ansvariga kommer att delta inom området för lagstiftning.
En annan fråga är att rapporten från högnivågruppens arbetsgrupp och parlamentets åsikt när det gäller behovet av att vara uppmärksam på konkurrenssituationen på världsnivå och vidta lämpliga åtgärder, särskilt för avskjutningssystem måste överensstämma.
Vi anser även att tanken att anordna en internationell konferens för att undersöka möjligheter för samarbete med stort intresse.
Som Alyssandrakis vet har vi redan ett nära samarbete med Ryssland.
Slutligen bör det sjätte ramprogrammet allmänt sett göra det möjligt för oss att nå framsteg i den riktning som har angivits i ett flertal rekommendationer, eftersom rymdfrågan för första gången finns med bland prioriteringarna i detta ramprogram, men även på grund av att Europeiska rymdorganisationen för första gången kommer att få tillfälle att delta som fullständig samarbetspartner i ramprogrammet.
Ärade ledamöter!
Det betänkande som ni kommer att anta kommer att bli en effektiv drivfjäder för de ansträngningar som har inletts för att genomföra en verklig europeisk rymdpolitik.
Om vi skall lyckas med den uppgiften krävs det att all berörda parter deltar och ett beslutsamt stöd från er alla.
Jag vill säga - och jag håller med om vad en del talare, som till exempel Savary och Caudron betonade - att vi inte får sätta käppar i hjulet för Europeiska unionens närvaro när det gäller rymdteknik under förevändningen att vissa slags projekt kan användas för dubbla syften.
Det framgår tydligt att målet för GMES är fredligt, att det inte är ett initiativ som utgår från budgetar, finansieringsmedel eller militär användning, utan tvärtom.
Det samma kan vi säga om Galileo-projektet.
Vi främjar inte freden genom att undvika att delta i rymdkapplöpningen, om det är så att detta område är delvis militariserat.
Vi måste ha en beslutsam vilja att delta på grundval av Europeiska unionens kriterier: att vara ett område för fred i världen.
