# ID: svediakorp-gov421684
# author: Lucas (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-01-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 410
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Även om det utan tvekan finns lovvärda inslag i grönboken, får vi på det hela taget intrycket av ett missat politiskt tillfälle.
Kommissionen har stora institutionella befogenheter som den skulle kunna använda för att aktivt driva på utvecklingen i riktning mot en integrerad produktpolicy.
Alltför ofta får vi intrycket av en kommission som är åskådare snarare än kraftfull aktör.
Det behövs också ett mer samlat tänkesätt och tydligare samband mellan projektet för en integrerad produktpolicy, det sjätte miljöhandlingsprogrammet och strategin för en hållbar utveckling.
Vi skulle vilja se att dessa samband blev mycket klarare.
För att sammanfatta några av de andra frågor som tas upp av utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi anser vi att man i strategin tenderar i alltför stor utsträckning förlita sig på frivilliga överenskommelser.
Dessa har utan tvekan en funktion att fylla, men de kan inte ersätta lagstiftning; de bör ses som ett komplement till lagstiftning.
Som ett minimum behövs mycket tydliga riktmärken, mål och tidsplaner för frivilliga överenskommelser, så att vi kan garantera att de fungerar.
Grönboken är dessutom nästan uteslutande inriktad på produkter, snarare än tjänster, och man missar därför ytterligare en lång rad möjliga tillfällen att införa miljöaspekter på ett växande område i våra ekonomier.
En av de största bristerna i grönboken är kanske den dåliga medvetenheten om världshandelns allmänna spelregler.
Det är tyvärr tveksamt om vissa av förslagen skulle kunna genomföras av juridiska skäl.
Genomslagskraften för en integrerad produktstrategi kommer att inskränkas avsevärt om inte kommissionen uttryckligen tar hänsyn till den anpassning till framför allt Världshandelsorganisations regelverk som skulle vara nödvändig för att bestämmelserna i grönboken skall kunna tillämpas.
På liknande sätt är det när det gäller offentlig upphandling av avgörande betydelse att miljöaspekter införs i den offentliga upphandlingen, men det finns för närvarande hinder för detta, vilket borde ha erkänts tydligare i grönboken, och strategier för att ta itu med problemet borde ha föreslagits.
Det är mycket talande att Regionkommittén i sitt yttrande särskilt nämner lokala och regionala myndigheters begränsade handlingsfrihet när det gäller miljövänlig upphandling och noterar att rättsliga åtgärder redan har vidtagits mot ett antal kommuner och städer som har försökt tillämpa en miljövänlig upphandlingspolitik.
Det är på områden som dessa förändringar måste ske.
Vi ser fram emot en ambitiös ny vitbok i en nära framtid.
