# ID: svediakorp-gov421669
# author: Schörling (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-01-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 479
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
När man arbetar med miljöfrågor och olika åtgärder, program, lagstiftning, konventioner osv. blir man ofta förundrad och otålig över hur trögt det går och hur svårt det är att konkretisera hur målen för skydd för miljö och hälsa skall formuleras och genomföras.
Så har det också varit med det sjätte miljöhandlingsprogrammet.
Först var det inte säkert att vi skulle få något handlingsprogram alls.
När vi sedan såg kommissionens förslag tyckte vi att det var väldigt vagt och saknade både kvalitativa och kvantitativa mål och tidsplaner.
Ett miljöhandlingsprogram måste naturligtvis fastställa miljömål om det skall vara någon mening överhuvudtaget med att ha ett program.
Föredraganden Myller och miljöutskottet har verkligen försökt förbättra det sjätte miljöhandlingsprogrammet.
Jag vill tacka föredraganden för detta och också tacka andra kollegor för det goda samarbetet.
När vi nu skall ta ställning till rådets ståndpunkt vid andra behandlingen kan vi konstatera att rådet faktiskt har fört in väldigt många av parlamentets ändringsförslag.
När det gäller konkretiseringen av tider osv. är det dock fortfarande väldigt trögt.
Nu måste vi ta chansen att ändra på det genom att rösta för utskottets ändringsförslag och de kompromissändringsförslag som lagts fram av flera partigrupper.
Programmets övergripande syfte är att bryta bl.a. sambandet mellan belastningen av miljön och ekonomisk tillväxt.
Hittills har de förbättringar som gjorts ätits upp av den ökade produktionen och konsumtionen.
En annan övergripande princip är att ge grunden och prioriteringen för en hållbar utveckling och att tillämpa försiktighets- och substitutionsprincipen.
För att det skall vara möjligt att göra detta, skulle jag vilja rekommendera samtliga ledamöter att rösta för ändringsförslag 44 som ju säger att man senast 2003 skall ta reda på vilka EU-stöd som går precis i motsatt riktning, dvs. har en negativ inverkan på miljön, och fastställa vilket årtal som de måste avskaffas.
När det gäller kemikalier och bekämpningsmedel tycker jag att alla ändringsförslag som lagts fram om detta är bra.
Kemikalieorganisationernas paraplyorganisation Cefic har kommit med synpunkter om att ändringsförslagen inte överensstämmer med betänkandet om kemikaliestrategin.
Jag vill hävda att det är taget helt ur luften.
Det är sorgligt att det har gjorts en så ofullständig och ensidig analys.
Som föredragande för vitboken kan jag försäkra er om att dessa ändringsförslag är bra och att de stärker sjätte miljöprogrammet.
När det gäller förslaget från ELDR-gruppen hade vi önskat, precis som Hulthén, att programmet hade varit starkare och att vi hade fått igenom mer.
Nu har vi emellertid det förslag vi har.
Det är så mycket som vi måste göra och som vi måste enas om inom dessa institutioner.
Därför skulle jag bestämt vilja avvisa liberalernas förslag och uppmana alla att rösta för miljöutskottets förslag och för de kompromissändringsförslag som har lagts fram.
