# ID: svediakorp-gov421666
# author: Gutiérrez-Cortines (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-01-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 695
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det gläder mig att kunna säga att partierna har arbetat för att närma sina ståndpunkter under denna andra behandling.
Rådet och kommissionen har gjort ansträngningar för att godta de många ändringsförslagen från den första behandlingen, men det är även på sin plats att nämna de ansträngningar som parlamentet gjort för att sammanfoga de olika ståndpunkterna.
I det här sammanhanget vill jag betona Myllers roll.
Vi anser att detta är ett förnuftigt program som gör det möjligt för kommissionen att arbeta och lagstifta och som förser medlemsstaterna med genomförbara program, och följaktligen anser vi att vi bör stödja det.
Det är den rätta ramen för att kombinera utvecklingen inom medlemsstaterna i en politik vars mål är hållbar utveckling och detta anser jag vara tillräckligt.
Om vi antar denna andrabehandlingsrekommendation bör vi dock göra det klart i förlikningen att vissa områden faller inom subsidiaritetsprincipen.
Även jag kommer att tala om principer.
Önskan att generalisera alla åtgärder och att genomföra en enhetlig politik i alla medlemsstater går emot hållbarhetsmålen och är ett exempel på globalt tänkande.
Det är mycket lätt att kritisera globaliseringen när man talar om ekonomi och att inte vilja kalla det för globalisering när man tvingar alla att sätta på sig samma kostym.
När det gäller hållbarheten fäster man stor vikt vid de sociala principerna, den tekniska genomförbarheten och det sammanhang åtgärderna tillämpas i, den främsta principen för hållbarhet är att veta hur man skall kombinera de allmänna principerna med den skräddarsydda kostym för det som varje by, varje plats, varje klimattyp och varje sammanhang behöver.
Vi måste vara storsinta nog att ge de styrande frihet för att skräddarsy dessa kostymer och anpassa kostymens modell - den ändrar vi inte på - till måtten.
Vi stöder dock en vetenskaplig politik och vi anser att Europeiska folkpartiets grupps och parlamentets uppgift i det här fallet är att stödja rådet och kommissionen, eftersom rätten till medbeslutande inte endast är en rättighet för parlamentet, utan även ett ansvar som parlamentet har tagit på sig för att bistå de styrande.
Därför respekterar vi till exempel datumen för alla de avtal som kommissionen och rådet måste ingå med andra europeiska länder.
Vi måste agera seriöst och stödja denna politik som har kostat dem så mycket.
Vi stöder de temainriktade strategierna och en mer vetenskaplig politik just för att detta innebär att vi anpassar oss till läget för den här frågan, till medlemsstaternas situation, till sektorn och till själva problemet.
Man måste utvärdera om det finns tillämplig teknik som går att anpassa eller inte, eftersom klimatet, förhållandena, företagets storlek och så vidare gör att tekniken ofta är olika.
Resultaten bör dock bli desamma.
Vi stöder därför den vetenskapliga karaktären och att man skall genomföra undersökningar om de ekonomiska och sociala effekter som programmet kommer att få.
Utan sociala principer finns det ingen hållbarhet.
Just därför är vi emot en enkel översyn av subventionerna, det vill säga, att man fastställer ett slutdatum som gäller för alla subventioner.
Detta har framför allt drabbat vissa sektorer, där man varit tvungen att stänga till följd av åtgärder som kommissionen och lagstiftning från kommissionen - som till exempel kolsektorn - och som nu brottas med problemet att striktare kriterier tillämpas för denna sektor än för andra.
Vi måste först fastställa vilka kriterier som skall gälla för subventioner som har negativa miljökonsekvenser, när vi väl har gjort det kommer vi att bli varse att fem år inte är tillräcklig tid för att en generation skall repa sig och inte heller för att vissa fattiga områden skall återhämta sig.
Vi förkastar däremot substitutionsprincipen, eftersom varken ger garantier för industrin, medborgarna eller för samhället och man gör en mycket fri tolkning av vissa sektorer, vissa medlemsstater eller vissa tjänstemän eller experter för att fastställa åtgärder som inverkar skadligt på samhället och som inte har rättslig garanti.
Principen om rättslig garanti finns inneboende i rättstaten.
Jag hoppas att vi kan genomföra detta.
