# ID: svediakorp-gov421631
# author: Hautala (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-01-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 354
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag vill lyckönska er för att ni med ett stort antal röster valdes till vice talman.
Jag skall berätta om ett fall i min hemstad Helsingfors, vilket hänför sig till dessa direktiv.
Helsingfors trafikverk som är en offentlig upphandlande myndighet lade för en tid sedan ut vissa busslinjer på entreprenad och fastställde bland annat krav på att de anskaffade bussarna skulle avge så lite föroreningar som möjligt, det vill säga att de skulle vara miljövänliga.
Därmed beslutade Helsingfors stad att skaffa en buss som drivs med naturgas och som avger mycket lite föroreningar.
Konkurrenten var inte nöjd med detta utan överklagade till nationell domstol bland annat för att Helsingfors stad hade valt ett anbud som inte var det allra förmånligaste, eller billigaste.
Generaladvokaten vid EG-domstolen har nyligen givit sitt yttrande i denna fråga, vilket kan komma att bli domstolens beslut.
I själva verket stöder generaladvokatens yttrande mycket starkt Helsingfors stads uppfattning om att en offentlig upphandlande myndighet skall ha rätt att ställa kriterier för miljövänlighet, vilka man använder sig av i sina upphandlingar, och även i enlighet med detta välja produkter.
Det är intressant att generaladvokatens ståndpunkt exakt motsvarar den vid kommissionens generaldirektorat för miljö och skiljer sig från ståndpunkten vid generaldirektoratet för inre marknaden.
Nu vill jag därför fästa kommissionär Bolkensteins uppmärksamhet vid denna lösning, som verkligen kan komma att bli den slutliga; det vet vi naturligtvis inte ännu.
Dessa direktiv har en mycket stor ekonomisk betydelse; det är vår skyldighet att göra det möjligt att skapa så öppna och rättvisa spelregler som möjligt och så öppna anbudsförfaranden som möjligt, samt att man gör det möjligt för offentliga myndigheter att gynna miljövänliga och även socialt fördelaktiga lösningar.
Till min ärade och kära kollega Astrid Thors vill jag säga att sociallagstiftningen självklart skiljer sig från land till land, men kanske vi just därför borde tillåta att en offentlig myndighet kan tillämpa sina egna sociala kriterier, och att de politiska grupperna sinsemellan borde finna hållbara kompromisser i dessa frågor.
