# ID: svediakorp-gov421629
# author: Berger (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-01-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 830
# sentences: 37
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Också jag vill först gratulera er så hjärtligt till att ha blivit vald.
Herr kommissionär, kära kolleger!
Även jag vill först gratulera föredraganden från min grupp och tacka honom och alla föredragande av yttranden från de olika utskotten för det enorma arbete som varit förknippat med detta betänkande.
Vi har ju mycket länge ägnat oss åt dessa båda förslag till direktiv från kommissionen, redan i drygt ett och ett halvt år.
För ett år sedan hade vi en offentlig utfrågning i denna fråga.
Jag tror att det efter de intensiva samråden, efter en mycket utdragen omröstning i utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden, ändå är på tiden att vi i morgon genom omröstningen i kammaren - och jag hoppas att den kan äga rum - avslutar den första behandlingen.
De många ändringsförslag som vi redan haft att behandla i utskottet, och delvis även skall behandla i morgon i kammaren, betyder inte att vi inte skulle vara införstådda med de principiella förslagen från kommissionen.
Sammanfattningen av de hittillsvarande direktiven, harmoniseringen och moderniseringen av dem är säkert ett mycket väsentligt steg.
För min grupp finns det vid sidan av några andra viktiga frågor, som delvis redan berörts, en central punkt, där vi inte kan hålla med kommissionen.
Det är den nya versionen av kriterierna för tilldelning av kontrakt.
Här gör kommissionen en väsentlig ändring av innehållet i jämförelse med det hittillsvarande juridiska läget och gör inte enbart en sammanfattning av det som gäller.
Kommissionens förslag begränsar på ett dramatiskt sätt de spelrum som hittills funnits och som utgör gällande rätt.
Denna begränsning betungar framför allt de kvalitativa kriterierna, i synnerhet de sociala, ekologiska och hälsorelaterade kriterierna.
Kommissionen har själv i sina båda förklaringar pekat på hur dessa spelrum och möjligheter till utformning i dag kan tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt.
Även EG-domstolen har i instruktiva iakttagelser, och just nu även i det slutliga förslaget när det gäller Helsingforsärendet, lämnat en mycket bra och tillförlitlig tolkning av den befintliga rätten.
För kommissionen tycks detta juridiska läge av politiska skäl inte vara godtagbart.
Därför skall den nu ändras på ett genomgripande sätt.
Här blir förmodligen några kolleger mycket förvirrade, eftersom mycket av det som kommissionen tacknämligt pekar på i sina båda tolkningsmeddelanden, på grund av det nya juridiska läget, så som det lagts fram av kommissionen, inte längre kommer att vara möjligt, såvida vi inte i morgon beslutar om några ändringar av detta.
Uppdragsgivare, exempelvis kommuner, får i framtiden enbart tänka egoistiskt, enbart på den direkta egna fördelen.
Den ekonomiska fördelen måste entydigt ligga hos uppdragsgivaren.
I Österrike kallar vi det för " Florian-principen ": Låt hellre min grannes hus brinna än mitt eget!
Det betyder att man inte längre får ta hänsyn till nackdelar och kostnader som uppkommer för en annan lokal myndighet, när man beslutar om tilldelning.
Kommissionen vill också förbjuda att kriterier som hänför sig till tillverkningen av en produkt skall kunna tillämpas i fortsättningen.
Därigenom blir exempelvis en upphandling där det krävs träprodukter från ett hållbart skogsbruk eller livsmedel från en biologisk odling eller från en djurhållning som är förenlig med krav på djurskydd, rättsvidrig och den utgör då en diskriminering av konventionella leverantörer.
Därigenom saboteras inte bara målsättningarna i fördraget, exempelvis integration av miljöskyddet på alla politikområden liksom en politik med hållbar utveckling, utan man inskränker även autonomin och demokratin för städer, kommuner, regioner och delstater.
Med hjälp av EG-rätten förbjuder vi då ett demokratiskt valt organ, en stad eller en kommun, att fortsätta med eller påbörja en miljövänlig anskaffningspolitik.
Jag tror inte att vi därigenom ökar Europeiska unionens popularitet hos medborgarna.
Just dessa framtidsutsikter för Europas städer och kommuner är det också som leder till att majoriteten i vår grupp förespråkar att man höjer tröskelvärdena.
Till och med i en liten kommun som min egen i ett land, där det av klimatskäl är mycket dyrt att bygga, ligger man i dag redan med en enkel skolbyggnad över tröskelvärdena.
Kostnaderna för anbudsförfarandet är väsentligt mycket högre.
Detta belopp kan man dock inte spara in igen, eftersom det fortfarande är för lågt för att faktiskt locka till sig leverantörer från andra länder.
Det har redan påpekats att reglerna för den inre marknaden gäller även under tröskelvärdena.
Jag vill avslutningsvis framför allt vädja till PPE att kanske ändå på några punkter ändra den hållning som man i utskottet intog till tilldelningskriterierna.
Till mina förslag 134 och 110 har vi lämnat in olika split votes.
Jag tror ändå att det på denna grundval måste vara möjligt att göra kommissionens text litet bättre på dessa punkter.
(Applåder)
