# ID: svediakorp-gov421590
# author: Aznar (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-01-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,376
# sentences: 53
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Tack så mycket, herr talman, ärade ledamöter!
Jag tackar för alla inlägg som har gjorts under denna session, och har lyssnat mycket uppmärksamt till vad som sagts.
Ärade ledamöter, jag vill säga er att jag utan tvivel delar många av de ambitioner som ni har gett uttryck för.
Jag delar även er oro när det gäller många frågor, men det är säkert ingen som finner det konstigt att jag inte håller med om en del av de saker som sagts.
Ur en allmän synvinkel vill jag dock säga att jag får en känsla av att de grundläggande faktorerna i de frågor, mål och ambitioner som de olika institutionerna och de europeiska medborgarna i allmänhet delar i dag när det gäller att genomföra våra planer och projekt blir eller kan bli frågor vi driver inför framtiden.
För det första vill jag betona vikten av den institutionella dialogen och inom ramen för denna, än en gång understryka mitt åtagande.
Vi kommer att få tillfälle att tala om denna europeiska impuls och även om det spanska ordförandeskapets arbete såväl i mars efter Europeiska rådet i Barcelona som i juni efter Europeiska rådet i Sevilla.
Förutom detta kommer naturligtvis den spanska regeringens medlemmar att vara närvarande i parlamentets olika instanser.
Som ordförande kan jag säga er att jag inte har något emot att en arbetsgrupp som omfattar rådet, kommissionen och parlamentet inrättas för den institutionella dialogen, vilket många av er har framfört önskemål om.
En sådan arbetsgrupp gör det möjligt att se hur vårt arbete fungerar.
Jag tror inte att kommissionen har något emot detta.
När det gäller denna fråga är jag följaktligen medveten om att ni ledamöter finner vissa frågor oroande och jag instämmer i en del av dessa, som till exempel hanteringar av handlingar från andra och tredje pelaren.
Denna känsliga fråga måste behandlas med all den varsamhet som omständigheterna kräver, vilket görs i många nationella parlament, och med garantier för säkerhet och reservationer.
Jag är övertygad om att vi kan komma framåt med många av dessa frågor och följaktligen har ordförandeskapet inga invändningar mot att en sådan interinstitutionell arbetsgrupp inrättas.
Låt mig koncentrera mitt inlägg på ordförandeskapets prioriteringar och program och inte på några andra frågor.
Ärade ledamöter, jag anser att detta är ett mycket viktigt tillfälle för Europeiska unionen, att vi står inför ett verkligt viktigt historiskt tillfälle.
Detta är ett tillfälle som vi helt enkelt inte får förspilla.
Världen har förändrats dramatiskt efter den 11 september.
Prioriteringarna i världen av i dag är kampen mot terrorism och säkerhet.
De ändrade förhållandena efter den 11 september är orsaken till många djupgående strategiska förändringar i världen som kommer att forma världen i framtiden, och de europeiska institutionerna måste fundera över detta, föra dialoger och inta en ståndpunkt inför framtiden.
Europeiska unionen som sådan, med sina olika institutioner, får inte stå vid sidan av detta och måste begrunda och delta i de djupgående strategiska förändringar som kommer att ske i världen.
För det andra är det ett mycket viktigt tillfälle ur ekonomisk synvinkel.
Detta av flera olika skäl.
För det första förfogar vi för första gången över euron, vår gemensamma valuta.
Den utgör en garanti för stabilitet och införandet blev en stor framgång.
För det andra måste våra ekonomier på grund av strukturella skäl, som jag kommer att ta upp senare, fortsätta att satsa på omfattande reformer.
Det tredje skälet är avsaktningen i vår ekonomi.
Om vi inte är förmögna att utnyttja införandet av euron och driva på de ekonomiska reformerna kommer vi att förlora ett mycket viktigt tillfälle för att återhämta våra ekonomier.
Den tredje aspekten som måste betonas är att vi är i färd med att slutföra en uppgift av mycket stor betydelse, vi kan kalla den utvidgning, utökning eller vad vi vill, men till syvende och sist är detta en stor europeisk politisk operation för att återförena Europa och detta är ett mål som ensamt skulle uppfylla en politisk generations ambitioner, en generation som ser tillbaka på Europas historia, som engagerar sig och vill förebygga att historien upprepar sig, och som vill utforma vår framtid på ett förnuftigt sätt.
Slutligen är vi medvetna om att det är nödvändigt att genomföra en institutionell reform och denna fråga kommer att lösas av konventet och regeringskonferensen.
Alla dessa ambitioner gör att detta är ett avgörande tillfälle.
Jag vill framföra det spanska ordförandeskapets åtagande att dela dessa ambitioner med Europaparlamentet och att arbeta konsekvent för att så effektivt som möjligt uppnå våra mål.
Därför har vi satt upp en rad prioriteringar som jag vill kommentera mycket kort efter era inlägg.
När det gäller kampen mot terrorismen för det första, är den inte längre ett problem för vissa, utan ett problem för alla, som vissa personer kunde ägna mer uppmärksamhet åt, men det är ett ansvar som gäller absolut alla.
Som sagt uppskattar jag Europaparlamentets arbete och ansträngningar när det gäller den här frågan.
Vi får inte betrakta kampen mot terrorismen enskilt, utan även i samband med skapandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa och med åtagandena från Tammerfors som utgör en del av ett mer integrerat Europa som vi vill bygga för framtiden.
Många talare, särskilt Poettering, har begärt fasthet i kampen mot terrorismen.
Det behövs, det är sant.
Vi måste fråga oss om Europeiska unionen i detta historiska ögonblick har kunnat vara situationen vuxen.
Jag anser att vi har varit det i rimlig mån, att det europeiska mandatet för efterspaning och gripande - som stöds av unionens femton medlemsstater och utformningen av en förteckning över grupper, organisationer och personer som stöder terrorismen är mycket viktiga steg.
Jag hoppas verkligen att även Europaparlamentet tar ett definitivt steg i den riktningen vid sitt sammanträde den 5 februari.
Hur skall detta göras?
Det måste göras med rättsstatens garantier.
Ärade ledamöter, ni har helt rätt när ni säger att det måste finnas fullständiga garantier för rättsstaten och våra friheter.
Detta är sant och det är just därför vi inte får glömma att detta är vad som kännetecknar en demokrati och att det är precis detta som de som ägnar sig åt terrorism eller stöder den vill rasera och få slut på.
(Applåder) Upprätthållandet av demokratin på grundval av rättstaten är just vår bästa garanti.
Det får inte finnas - och finns inte - något mellanting när man bekämpar terrorismen, för det finns inget mellanting mellan liv och död, mellan laglighet och olaglighet, mellan respekt för lagen och delaktighet i terrorism.
Vad vi måste göra är att försvara oss mot terrorismen, ur internationell synvinkel genom internationella sammanslutningar och internt genom åtaganden och gemensamma internationella ansträngningar för att våra friheter och vår rättsstat skall segra.
För att uppnå detta måste vi aktivt utveckla frågor som rör säkerhet, underrättelsetjänster, samarbete mellan styrkor, de gemensamma utredningsgrupperna och även de gemensamma rättsliga frågorna som utgör en mycket viktig del av den europeiska integreringsprocessen.
Om vi agerar sammanhängande och ser på terrorismen som ett av de största hoten mot vår civilisation för närvarande, måste terrorismen även finnas med som ett mål i utformandet av Europeiska unionens säkerhets- och försvarspolitik.
Enligt min åsikt är detta en mycket viktig aspekt som förtjänar att behandlas enskilt, och den tas upp i två av punkterna om förbindelser som är viktiga för Europeiska unionen: för det första med Förenta staterna, som vi även måste samarbeta med när det gäller straffrättsliga frågor.
Vi får inte ge vika när det gäller frågor om utlämning och vårt klara ställningstagande mot dödsstraffet, för domstolarnas legalitet och rättegångar, men vi måste tala om detta.
Vi måste även föra samtal om de konsekvenser som samarbetet med Ryssland i kampen mot terrorismen kan få, vilket oroar en del av er.
