# ID: svediakorp-gov421452
# author: Wurtz (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-01-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 737
# sentences: 36
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, kära kolleger!
Mina kolleger och vänner från Gruppen Europeiska enade vänstern / Nordisk grön vänster har föreslagit mig som talmanskandidat, som en konsekvens av min post som gruppordförande.
I två och ett halvt års tid har jag på den posten strävat efter att bidra till att hålla ett visst EU-politiskt synsätt levande.
Det är den hållningen min kandidatur representerar.
Dess första kännetecken är utan tvekan en tydlig vänsterinriktning.
Som jag ser det har inte unionens styrande dragit lärdom av medborgarnas oroväckande avoghet gentemot de europeiska institutionerna.
Ute bland gräsrötterna växer oron när det gäller sysselsättning, socialt skyddsnät, offentlig service och hållbar utveckling, medan vindarna i rådet och kommissionen blåser i riktning mot avregleringar, kommersialisering, renodlat marknadstänkande.
Jag tror att vi måste förhålla oss mycket tydligt till denna motsägelsefulla situation.
På samma sätt är strävan hos arbetsmarknadens parter att ta aktiv del i beslut som rör dem en av de utmärkande tendenserna i vår tid.
Men i våra institutioner är samrådet innan politiken läggs fast och - i än högre grad - utvärderingen av politikens effekter när den väl genomförts fortfarande till stor del formellt, om det ens existerar.
Vi kan inte stillatigande åse denna diskrepans som har en stor del i den förtroendekris vi nu genomlider.
Slutligen väcker den pågående globaliseringen frågor och engagerar på ett sätt som saknar motstycke.
Vi kommer återigen att kunna konstatera detta vid det internationella sociala forumet i Porto Allègre.
Men dagens EU har ingen ambition och skaffar sig inte resurser för att uppfylla förväntningarna på alternativa utvecklingsalternativ från hela jordklotet.
Vi måste reagera.
Vi är ett antal här, även utanför min egen grupp, som anser att EU i denna form kommer att bjuda oss på många besvikelser om inte genomgripande förändringar sker.
Framför allt menar vi att utvidgningen, om inget händer, kan förvandlas från historisk chans till farlig fälla.
Vi måste göra vår stämma hörd.
Varje tillfälle bör tas i akt för detta.
Detta gäller i synnerhet den ytterst viktiga politiska etapp som utgörs av denna första omgång i valet av talman.
En annan aspekt av det politiska förhållningssätt som jag strävat efter att inta alltsedan mandatperiodens början och som jag vill illustrera genom min kandidatur, är viljan att inte dela in progressiva krafter efter deras politiska kultur, som ofta är ett arv med ursprung i historien och varje folks egna identitet och därmed också värd respekt.
Inom min grupp samarbetar således övertygade federalister och ledamöter som ivrigt värnar om sitt lands suveränitet sida vid sida.
Båda företräder en bit av det verkliga Europa.
Tillsammans och i ömsesidig respekt måste vi planlägga och bygga morgondagens union.
Det handlar om ett svårt, men nödvändigt lärostycke som enligt min erfarenhet också är fruktbart.
Detta är ytterligare något min kandidatur representerar.
Jag skall till sist ta upp en tredje aspekt, last but not least, och det är känslan för etik i politiken.
Jag uppskattar uppriktighet, öppenhet, lojala förbindelser även mellan motståndare, och i än högre grad mellan samarbetsparter.
Därför tvekar jag inte att säga att jag uppskattar min motståndare Cox som människa, och även att jag gläder mig åt mina hövliga förbindelser med ett antal ledamöter i högerlägret, inbegripet deras främste företrädare Poettering.
Allt i livet är lyckligtvis inte politik.
I dag är det dock min plikt att lika tydligt uttala att den gemensamma kandidaten för alla dessa politiska familjer under kommande omröstningsomgångar i inga händelser kan räkna med min röst eller mitt stöd, varken direkt eller indirekt.
Så är det och det står jag för.
Jag vill i sammanhanget säga att jag är förvånad och besviken över den ytterligt nedslående attityden hos dem, jag talar om vänner, som inte tvekar att gå till val på progressiva frågor i första omgången för att sedan i andra omgången lägga sina röster på högerns gemensamma kandidat, med viss möda döpt för detta tillfälle, en kandidat från en liten grupp.
Var och en får svara för sina egna principer och metoder, men inte är de då mina.
Herr talman!
Nu ligger korten på bordet, återstår bara att ta vårt ansvar.
