# ID: svediakorp-gov421384
# author: Evans, Jonathan (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-12-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 359
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Europeiska rådet i Laeken kommer tyvärr att rankas bland de mindre imponerande mötena av sitt slag.
Det är ett förlorat tillfälle och en besvikelse, precis som det belgiska ordförandeskapet som föregick det.
Varför?
Det beror inte enbart på den belgiske utrikesministern Louis Michels fasthet, som för oss framstår som en älskvärd Harry Worth-liknande figur på den europeiska politiska scenen.
Det förefaller som om vi har hoppat över hans tillkännagivande att den brittiskledda fredsbevarande FN-styrkan i Afghanistan skulle bli en styrka som leds av Europeiska unionen.
Det grundläggande problemet är helt enkelt att hans ordförandeskap under dessa senaste månader har varit en plågsam inlärningskurva.
De överdrivna ambitionerna från juli, ofta missriktade förslag som en ny europeisk skatt för alla medborgare i Europeiska unionen eller en Tobinskatt på kapitalrörelser, hamnade på kollisionskurs med verkligheten.
Vid Laeken förklarades Europeiska unionens nya krishanteringsstyrka för operativ, även om styrkans tillträde till Natotillgångar för närvarande är blockerad, vilket är ett problem.
Hur förbindelserna mellan styrkan och Nato skall fungera exakt är fortfarande oklart.
Det europeiska mandatet för gripande och utlämning går igenom en synnerligen plågsam födelse med viss osäkerhet, om det nu någonsin kommer att tillämpas i Italien.
Försöket att utse säten för flera byråer inom Europeiska unionen förvandlades även det till rena farsen.
Det gjordes få framsteg gjordes vid Laeken och under det belgiska ordförandeskapet när det gäller konkurrensfrågan i Europa.
Lissabonstrategin, som har underbyggts sedan Stockholm, står inför sanningens ögonblick i Barcelona om vi verkligen skall bli den dynamiska, kunskapsbaserade ekonomi som vi strävar efter.
Låt mig slutligen gå över till själva förklaringen.
I texten erkänns Europeiska unionens misslyckanden när det gäller demokrati, öppenhet och närhet till medborgarna, men man kommer ännu en gång med lösningar med federala drag.
Dessa alternativ är fel väg att gå för Europa.
Konventet bör lära sig av läxorna från det senaste decenniet och förkasta ambitioner om en europeisk superstat och i stället fokusera på välavvägda och intelligenta reformer som verkligen kan göra att Europa fungerar.
