# ID: svediakorp-gov421369
# author: Barón Crespo (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-12-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 929
# sentences: 33
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, herr tjänstgörande rådsordförande, herr kommissionsordförande, ärade kolleger!
Jag vill först och främst säga att jag å den socialistiska gruppens vägnar välkomnar det beslut som fattades vid Europeiska rådet i Laeken.
Ni har beslutat att korsa Rubikon och erkänner därmed att vi befinner oss i en konstituerande process.
Detta är en viktig förändring som visar att den politiska växlingen kan alstra nya idéer och nya förslag även i Belgien.
Jag gratulerar det belgiska ordförandeskapet till att ha varit i stånd till att ta detta steg och för det ihärdiga sätt det har drivit den här frågan på.
Jag anser att vi tack vare våra gemensamma ansträngningar har lyckats nå framsteg med konventet trots att det fanns allvarliga reservationer mot det.
Jag anser att vi alla kan räkna konventet bland våra meriter.
Poettering erinrade oss om att konventet skapades under det tyska ordförandeskapet vid toppmötet i Köln, men det har inte nämnts att det var ett socialdemokratiskt-grönt ordförandeskap.
Jag anser det är våra samlade ansträngningar som har präglat denna process, och detta återspeglas i betänkandet av Lehne / Méndez de Vigo.
Jag tillstår att man har lyssnat till våra förslag, för det första när det gäller sammansättningen av presidiet, antalet företrädare från parlamentet, som är balanserat och även när det gäller demokratisk legitimitet jämfört med rådets, vilket vi inte får glömma.
Dessutom har man funnit en lösning - jag skulle säga att det är en belgisk lösning - i treenighet som man har inrättat förutom presidiet.
När det gäller presidiet måste jag säga att jag högt värderar Giscard d ' Estaings europeiska karriär, han var inte vår kandidat men var tillsammans med republikens president en god europeisk ledamot.
Jag anser att vi nu, herr tjänstgörande ordförande, måste vädja om att det inte inrättas ett ytterligare organ förutom presidiet, det vill säga, att det inte finns en ledningsgrupp på tre personer och dessutom ett presidium.
Det måste finnas ett lag på tolv personer som arbetar tillsammans, och det tror jag är den rätta vägen för att gå vidare.
Dessutom kan vi alla säga att det har gått bättre för våra vänner, men vad jag inte förstår - herr tjänstgörande rådsordförande - är varför Poettering, som även är en god vän till mig, envisas med att säga att vara liberal är ett slags förberedelse för att till slut bli kristdemokrat.
Jag tror inte att Cox är särskilt nöjd med detta sätt att se på saken.
Hur som helst anser jag att det viktiga är att vi alla är beredda att arbeta tillsammans i denna process.
Ni har gjort något som jag anser vara positivt, och det är att ni av de fyra frågor som lades fram i Nice, bilaga IV, förklaring 23, har formulerat 64 frågor.
Vi har räknat efter och fått det till 64 stycken.
Någon av dessa är säkert miljoneurofrågan, om inte i dollar.
Det finns vissa frågor om förbindelser mellan de nationella och de europeiska parlamenten som jag inte anser är särskilt välformulerade, men dessa kan vi hjälpa er att rätta till och framför allt är det viktigt att man tror på vad man gör och att det skapas en konstruktiv dynamik i konventet, vilket min grupp arbetar för sedan länge tillbaka.
Detta har vi sett med Cosac, och vi gör detta i nära samarbete för att öka samordningen mellan grupperna i medlemsstaternas parlament och i kandidatländernas parlament, som även de har rätt att uttrycka sin åsikt om vad vi gör samt i vårt eget parlament.
Vi har ett stort ansvar.
Låt mig förutom detta komma med lite kritik om Laeken.
Ni har gjort framsteg när det gäller att göra utrikespolitiken och den gemensamma säkerhetspolitiken operativa och har till och med tagit upp försvarsfrågor.
Minister Michel kanske förhastade sig när han meddelade detta, men jag anser att det är bättre att förhasta sig när det gäller våra ansvarsområden än att inte göra någonting alls.
Man måste våga ta risker.
När det gäller frågan om byråerna har min gode vän Giuliano Amato rätt i att vi efter Beethovens symfoni nu lyssnar till en total kakafoni, och han har även rätt i att man inte först kan säga att framtiden kommer att bli underbar och sedan börja gräla när man går över från framtidsdiskussionerna till att ta upp dagens problem.
Detta är inte godtagbart och jag måste erinra om att parlamentet i Whitehead-betänkandet avstod från att lägga fram ändringsförslag eftersom man sade oss att man skulle lösa problemet i Laeken och problemet har inte lösts.
Dessutom noterar jag noga vad en ordförande för det liberala rådet sade om toppmötet i Barcelona: social sammanhållning, försvar av den europeiska sociala modellen, anpassningsförmåga och dialog med arbetsmarknadens parter, enligt min åsikt sammanfattar detta den rätta vägen att gå.
Avslutningsvis, fru talman, ärade kolleger, anser jag att vi i dag måste bekräfta att Laekenförklaringen, vars mål är en europeisk grundlag, måste bana väg för en process och en dynamik som vi måste engagera oss i.
Å min grupps vägnar kan jag säga att vi står enade och är fast beslutna att korsa Rubikon med er, om vi alla menar allvar och gör det för framtiden, för ett enat Europa.
(Applåder)
