# ID: svediakorp-gov421368
# author: Poettering (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-12-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,091
# sentences: 39
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, herr rådsordförande, kommissionens ordförande, ärade kolleger!
Det råder en god stämning i dagens sammanträde, precis som sig bör dagarna före jul.
Vi har framfört vårt tack till talmannen, men vi bör också rikta ett hjärtligt tack till den belgiska ordförandegruppen och då i första hand till president Guy Verhofstadt för den framgång som han, som Europa, som vi alla har nått i och med Laekenförklaringen.
Herr rådsordförande!
Ni har agerat i enlighet med bästa belgiska tradition, på samma sätt som andra har gjort före er - Leo Tindemans, som fyller 80 år om bara några månader, Wilfried Martins, ordförande för Europeiska folkpartiet, och Jean-Luc Dehaene: europeiskt, engagerat, övertygande!
Detta tack gäller även utrikesminister Michel.
Detta är ett exempel på att regeringen i en så kallad mindre stat ibland driver en mycket bättre politik och är bättre på att leda Europa än vad de så kallade större staterna alltid gör anspråk på att vara.
(Applåder)
Därför vill jag framföra ett hjärtligt tack!
Låt mig bara säga något om Laekenförklaringen, eftersom många kolleger ur vår partigrupp kommer att ta upp övriga frågor - Laeken blev en stor personlig framgång för er, herr president, och vi är mycket glada över detta!
Ibland är vi ju också kritiska, även när kommissionen menar att det inte finns någon större anledning att vara det.
Kommissionens ordförande Romano Prodi och vid hans sida kommissionären med ansvar för reformen av Europeiska unionen, Michel Barnier, har inte bara följt oss på vägen, utan vi har gått denna väg tillsammans med dem.
Det var vårt parti, Europeiska folkpartiet, som redan på kongressen i Berlin i januari föreslog ett konvent.
Vi är glada att detta är hela Europaparlamentets ståndpunkt och även ståndpunkten i de viktigaste institutionerna.
Jag tror att den nya metod som vi nu har, nämligen att parlamentarisera reformen av EU, är helt avgörande.
Parlamentsledamöterna har majoritet i konventet, och vi hoppas att detta skall få medierna att bidra till en verklig öppenhet, för vårt försök att skapa öppenhet genom att hålla öppna sammanträden får inga omedelbara effekter, utan ett resultat får vi först när medierna vidarebefordrar informationen och gör den tillgänglig för människorna, och detta är vad vi ber medierna om i dag.
Det har förekommit diskussioner om de tre utsedda personerna i presidiet som har valts för konventet.
Låt mig dock säga er, herr rådsordförande, att jag ser det som ett mycket klokt beslut.
Valéry Giscard d ' Estaing har ju inte enbart varit Frankrikes president, utan även ledamot i Europaparlamentet, slutligen medlem i vår partigrupp.
En gång var han även med i den liberala gruppen men kom sedan till oss, vilket givetvis var ett kliv uppåt ...
... och framför allt har han författat ett betänkande om subsidiariteten, vilket ju inte är det första man förväntar sig av en fransk ex-president.
Låt mig säga en sak: Hellre en president i en något framskriden ålder som har ett vaket och sunt sinnelag och ett öppet europeiskt hjärta än en ung president som är antieuropé!
Därför anser jag att beslutet är bra även när det gäller Jean-Luc Dehaene, som vår grupp har mycket god kontakt med, men också Giuliano Amato, som har visat sig vara en stor europé.
Konventet kommer att ha ytterligare nio medlemmar, och jag gissar att de båda företrädarna för Europaparlamentet kommer att tillhöra de båda stora partigrupperna.
Eftersom detta högst sannolikt kommer att vara fallet är jag övertygad om att det vore bra om den framtida talmannen för Europaparlamentet skulle komma från en mindre grupp, och därför kommer vår grupp att fullt ut stödja Pat Cox från den liberala gruppens presidium!
(Skratt och applåder från höger, protester och missnöje från vänster) Ärade kolleger, det återstår givetvis att diskutera och fatta beslut i frågan, men jag är mycket optimistisk!
När det gäller innehållet, herr rådsordförande, fann jag det mycket klokt av er att ställa frågor.
Jag skall inte ge våra svar på dessa här och nu.
Frågorna gällde ett starkare parlament, parlamentets medbeslutande, större öppenhet, insyn i ministerrådet och förstås en ståndpunkt i kommissionen som svarar mot väljarnas åsikter - detta kommer man att behöva förhandla om.
Det är också avgörande för hur konventets arbete kommer att struktureras, och här anser jag att parlamentet med sina 16 företrädare har en jättechans att vara något av ett avantgarde.
Jag har just föreslagit att vår partifamilj - hur övriga partigrupper gör vet jag inte - i parlamentariseringens anda skall träffas på partigruppsnivå för att ge de ledamöter från Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) och Europademokraterna som deltar i konventet en möjlighet att träffa sina nationella kolleger och på ett förnuftigt sätt dra upp riktlinjerna för arbetet.
Jag uppmanar de 15 regeringarna att sända sina bästa kvinnor och män till konventet.
Det skall inte röra sig om personer som tror sig delta i ett seminariearbete, utan det skall vara personligheter som företräder regeringarna och som har en koppling till regeringarna.
Om president Valéry Giscard d ' Estaing enligt Laekenförklaringen nu skall rapportera till toppmötet med stats- och regeringscheferna så blir detta meningsfullt först om man samtidigt uppdrar även åt företrädarna för de nationella regeringarna att rapportera.
Dessa bör då rapportera till respektive nationell regering, vilket skulle hindra konventet från att agera isolerat, och vi skulle få en ständig återkoppling.
Laekenförklaringen är en bra början, men utan en bra arbetsmetod blir det heller inga goda resultat av arbetet - och det är först när resultaten föreligger och stats- och regeringscheferna och regeringarna tar till sig dem som man kan säga om Laekenförklaringen verkligen förtjänar att betecknas som historisk.
Jag hoppas att den egna ansvarskänslan hos regeringsföreträdarna, hos medarbetarna från parlamenten, vare sig det rör sig om Europaparlamentet eller de nationella parlamenten, skall vara så stark att resultatet i stort skall kunna accepteras.
Om vi kan uppnå detta gemensamt får vi ett förnyat EU, då blir vårt gamla Europa handlingskraftigt inåt, handlingskraftigt utåt, det blir ett mer demokratiskt och övertygande Europa som företräder våra värderingar!
(Applåder)
