# ID: svediakorp-gov421288
# author: Nielson (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-12-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 554
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Herr talman!
Det kan ibland vara nödvändigt att använda mindre tid för att säga mindre.
Ändå måste jag säga vad jag hade planerat att säga.
Vi fäster stor vikt vid det här.
Jag skulle vilja tillägga att parlamentets verksamhet i frågor som dessa är mycket viktiga i sig och även viktiga för det sätt som Europa uppfattas både av européerna och globalt.
Rådet (allmänna frågor) begärde i slutsatserna från sitt oktobermöte att alla återstående politiska fångar i Burma skulle släppas, inklusive Aung San Suu Kyi.
Kommissionen stödde starkt - och fortsätter att stödja - denna begäran.
I lördags var det tio år sedan Aung San Suu Kyi tilldelades Nobels fredspris.
Hon är naturligtvis tidigare Sacharovpristagare.
I dag är hon liksom tidigare fortfarande en fantastiskt kraftfull symbol för de principer som dessa priser representerar - en inspiration för sitt eget folk och världen i stort.
Jag vet hur mycket stöd hon har i det här parlamentet, ett stöd som jag själv verkligen vill ansluta mig till.
Det är ett mått både på hennes mod och hennes förpliktelse till icke våldsamma aktioner att Aung San Suu Kyi har beslutat sig för att stanna kvar i sitt land i arrest och att inleda samtal med de myndigheter som är ansvariga för denna arrest, för att försöka nå sitt mål om att skapa demokrati i sitt eget land.
Hennes uthållighet, passion och klokhet har kraftigt bidragit till den positiva utveckling som har inträffat i Burma de senaste året, trots att man måste påminna om att denna utveckling bara är i början av en process som måste fördjupas ytterligare och utvecklas till en konstruktiv och mer konkret dialog baserad på respekt för internationellt godtagna normer för mänskliga rättigheter.
Därför uppmanar vi, samtidigt som vi hyllar Aung San Suu Kyi och försäkrar henne om vår fortsatta beundran och vårt fortsatta stöd, även regeringen att fortsätta den här banbrytande dialogen på ett aktivt sätt.
Vi har redan betonat Europeiska unionens beredskap att överväga positiva åtgärder som svar på konkreta resultat från de aktuella samtalen.
Men vi måste se de här resultaten, inte minst ett förtida frigivande av de många hundra politiska fångar som fortfarande sitter i fängelse i Burma.
Fallet Leyla Zana är mycket välkänt för kommissionen, vilket anges i åtskilliga återkommande rapporter om Turkiet.
Fallet har varit en anledning till oro och tagits upp med de turkiska myndigheterna vid ett flertal tillfällen.
Kommissionen är medveten om att fallet Zana har diskuterats många gånger i Europeiska parlamentet och nyligen har fått förnyad uppmärksamhet inom ramen för Europaparlamentets betänkande om Turkiet samt vid mötet med den gemensamma parlamentarikerkommittén EU-Turkiet som hölls i november.
Kommissionen välkomnar att Europaparlamentet återigen uppmärksammar detta fall.
Inom ramen för detta, såsom angavs i den återkommande rapporten för 2001 om Turkiet, förväntar sig kommissionen att Turkiet kommer att respektera domslutet från Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna den 17 juli 2001 om frånvaron av en rättvis rättegång i det här fallet.
Detta skulle vara ett avgörande steg för Turkiet när det gäller det faktiska genomförandet av de grundlagsändringar som nyligen gjorts och där rätten till en rättvis rättegång uttryckligen garanterades.
