# ID: svediakorp-gov421095
# author: Belder (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-12-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 292
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Som historiker och före detta journalist har bildandet av och utvecklingen i den islamiska republiken Iran fascinerat mig oerhört.
Det gäller särskilt för den interna maktstrid som nyligen brutit ut.
Ett intressant fenomen i det sammanhanget är att flera reformvänliga tidigare ivrade för det maktsystem som de nu kritiserar.
Det är logiskt att de konservativa krafterna i Iran betraktar den reformlustan som en urholkning av det politiska systemet.
De har de viktigaste maktpositionerna i sina händer och neutraliserar reforminitiativ för fullt.
I det sammanhanget drar de sig inte för att använda tunga medel för att förtrycka.
Härmed har vi egentligen skissat upp tudelningen i det iranska samhället.
Den analyseras i det mycket detaljerade betänkandet av kollega Gahler.
Vår sympati ligger hos de iranska reformisterna.
De strävar efter ett öppnare samhälle och förkastar öppet tvångsmedel i trosfrågor.
Deras kraftiga motståndare skapar däremot ett osäkert inrikesklimat.
Två av dess kännetecken gör att vi tvekar att instämma i ett formellt handels- och samarbetsavtal mellan EU och Iran.
Det är kränkningarna av de grundläggande rättigheterna - tänk på de religiösa minoriteternas hotade ställning i landet - och det materiella stödet till libanesiska och palestinska terroristorganisationer.
Å andra sidan ger oss ett avtal den formella grunden för att fortsätta för Teheran påpeka de missförhållanden i samhället som kollega Gahler tagit upp.
Av avgörande betydelse är dock att vi inte internationellt vill isolera de förändrande krafterna i det urgamla Persien.
Den kursen överensstämmer för övrigt med vad en övervägande del av befolkningen vill.
Liksom de reformvänliga krafterna i den islamiska republiken räcker iranska medborgare ut handen mot Västvärlden, mot Europa.
Den måste vi verkligen gripa fast.
