# ID: svediakorp-gov421084
# author: Patten (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-12-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,171
# sentences: 53
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Herr talman!
Jag vill tacka Lagendijk för ytterligare ett utmärkt betänkande.
Jag vill också välkomna hans utmanande anmärkningar i dag om, t.ex., den civila fredskåren, som jag misstänker kommer att fortsätta att vara ett ämne för livliga diskussioner.
Jag vill framför allt tacka honom för det han sade om de yttre aspekterna av hållbar utveckling.
Vi bör alla uppmärksamma denna fråga vid inledningen av konferensen i Johannesburg nästa år.
Jag hoppas i synnerhet att parlamentet ägnar särskilt intresse åt vissa av de frågor som han tog upp, som är av grundläggande betydelse om vi skall vara trovärdiga när det rör hållbar utveckling.
Detta är en diskussion om ett aktuellt ämne.
Wiersma antydde att det var en nederländsk hobby.
Jag måste säga att, om så är fallet, är det en oerhört bra nederländsk hobby och jag rekommenderar den till alla medlemsstater.
Det finns en växande förståelse för behovet av att stärka våra initiativ för att ta itu med de faktorer som gör att det uppstår konflikter och våld.
Under föregående århundrade brukade konflikterna främst uppstå mellan stater; jag menar inte att denna typ av konflikter tillhör historien.
Men i dagens värld står vi inför en ny typ av fara - den misslyckade staten, staten som är en fara för sitt eget folk och ett hot mot resten av världen.
Låt mig vara fullständigt tydlig.
Det finns inget som ursäktar eller förmildrar terrorism.
Men för att kunna gå till botten med terrorismen, måste vi arbeta för att världen skall vända sig emot - inte stödja - terroristerna och de som ger dem skydd och stöd.
Detta kan innebära att man vidtar tuffa militära åtgärder, som vi gör i bland.
Men det innebär också att vi exporterar och värnar om demokrati, rättssäkerhet och sund offentlig förvaltning; det innebär en avreglering av världshandeln, och en användning av denna och vårt utvecklingsbistånd för att minska klyftan mellan de rikaste och de fattigaste i en värld där planetens tre rikaste personer äger lika mycket som de 48 fattigaste ländernas BNP.
Tidigare i år offentliggjorde kommissionen meddelandet i vilket vi angav vår nya strategi för konfliktförebyggande åtgärder.
Den grundas på fyra huvudsakliga mål.
För det första vill vi - för att kunna gå till botten med konfliktorsakerna - använda Europeiska unionens instrument på ett mer systematiskt och samordnat sätt.
Vi vill helt enkelt få bättre avkastning på vår ställning som världens största biståndsgivare och största handelsblock.
Vi börjar med att integrera konfliktförebyggande åtgärder i våra strategier gentemot partnerländer, då vi tar hänsyn till konfliktindikatorer, t.ex., i våra landstrategidokument.
Det andra målet med vårt meddelande är att öka effektiviteten hos våra åtgärder genom att ta itu med övergripande problem, såsom narkotika- och vapensmuggling, handel med olagliga varor, miljöförstöring, osv.
På alla dessa fronter är utmaningen oerhörd.
Låt mig bara nämna, t.ex., frågan som togs upp av Ferrer.
Kommissionen har under de senaste månaderna spelat en aktiv roll i Kimberleyprocessen, som har att göra med diamanter i krigsdrabbade länder.
Målet är att upprätta ett internationellt kontrollsystem för import och export av rådiamanter.
Efter det politiska avtal som slöts i Gaborone, för två veckor sedan, mellan parterna i denna process, har nu kommissionen inlett arbetet för att fullständigt genomföra kontrollsystemet under nästa år.
Det tredje målet är att utveckla vår förmåga att snabbt kunna svara på uppkommande kriser.
Man har lagt fram konkreta rekommendationer, i synnerhet för att förbättra instrumenten inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, såsom politisk dialog eller användning av särskilda företrädare.
Jag kan bara hålla med Lagendijk om att " konfliktförebyggande kräver att medlemsstaterna visar ett starkare engagemang och en politisk styrning, eftersom de styrmedel som gemenskapen har till sitt förfogande är otillräckliga för att ensamma erbjuda lösningar på de olika konfliktorsaker som kan uppstå ".
Det som krävs är litet mer av den gammalmodiga varan, dvs. politisk vilja.
På gemenskapsnivå har vi, på mitt initiativ, upprättat en särskild mekanism för akuta ingripanden, för att göra det möjligt för oss att reagera med den snabbhet som händelserna i den verkliga världen kräver, men som kommissionens förfaranden inte alltid är perfekt utformade för att klara av.
Den är nu fullt operativ och har visat sig vara ovärderlig under kriser, t.ex. i före detta jugoslaviska republiken Makedonien och i Afghanistan, där jag hoppas kunna använda mekanismen först och främst för att kunna stödja ambassadör Brahimis grupp, för det andra för att kunna stödja den tillfälliga förvaltningen och, för det tredje, för att kunna inleda minröjningsarbetet.
Det fjärde budskapet är att främja internationellt samarbete med regeringar, internationella organisationer och det civila samhället.
Ledamoten tog upp detta.
Det gjorde också Sacrédeus.
FN är en viktig partner i sammanhanget.
Vi har en ny ram att arbeta inom, som antogs av rådet (allmänna frågor) i juni, för ett förstärkt samarbete mellan EU och FN i frågor som rör konfliktförebyggande åtgärder och krishantering.
Som rekommenderas av Lagendijk, är jag beredd att samarbeta med rådet om en förstärkt ram för samarbete med OSSE.
Låt mig avsluta med att ge er ett exempel på vad vi har gjort och vad vi konkret är i färd att göra i ett viktigt konfliktområde.
Jag har just återvänt från regionen kring de stora sjöarna, där en delegation från trojkan gjort ett nyttigt besök.
Förra månaden avsatte vi medel enligt mekanismen för akuta ingripanden för att stödja den övergripande dialogen i Kongo, för att vidta förberedande åtgärder för återanpassning av barnsoldater och för att stödja oberoende medier eller andra förtroendeskapande initiativ.
I november avsatte vi också pengar från GUSP-budgeten för att finansiera " South African Guard Support Unit ", för skydd av de politiska ledare i Burundi som nyligen återvänt.
Jag hade turen att få träffa dem och diskutera med dem.
Vi fortsätter att utföra rehabilitering, leverera humanitärt bistånd och bidra till en minskning av fattigdomen.
Vi är beredda att finansiera demilitariserings- och demobiliseringsprogram, så snart som dessa inleds.
Vi ökar alltså, hoppas och tror jag, våra insatser.
Vi hade börjat med det före de fruktansvärda händelserna för tre månader sedan, som ledamoten hänvisade till.
Men vi vet nu hur mycket det är som står på spel; vi vet att förebyggande av konflikter utomlands är av yttersta vikt för vår egen säkerhet.
Vi vet att vi inte kan minska våra ansträngningar, utan att vi snarare - som Lagendijk säger - måste öka dem.
Det är det minsta vi kan göra som ett gensvar på illdåden den 11 september.
