# ID: svediakorp-gov421073
# author: Van den Bos (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-12-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 470
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Det viktigaste undantaget från människans allmänna framsteg är oförmågan att förebygga våldsamma konflikter.
Vetenskapen når oanade höjder, en kommunikationsrevolution äger rum och problem som ansågs olösliga kan nu lösas, men världen blir inte säkrare för det.
På nittiotalet dödades cirka fem och en halv miljon människor i hundra väpnade konflikter och många fler än så har fördrivits från sina hem.
Krigsinsatserna blockerar i många länder varje form av ekonomisk och social utveckling.
Sedan den 11 september har även amerikanerna börjat inse att vårt ansvar inte slutar vid de egna gränserna eller de länder som är av strategiskt värde för oss.
Det är inte bara ekonomierna som är globalt sammankopplade med varandra utan även det mänskliga lidandet.
Vi får alt mer insikt i orsakerna till våldsamma konflikter; det har både kommissionen och Lagendijk visat här.
Orättvis fördelning av välfärden, religiösa och etniska motsättningar, brist på demokrati, dålig styrning.
Att lösa dessa strukturella problem är lika viktigt som det är svårt.
Bättre strukturer måste göra det omöjligt för politiska ledare att ostörda ge fritt utlopp åt sin ohejdade hunger efter makt och rikedom.
Det är hela tiden den stora massan av människor som får lida under kampen om en makt som de själva inte är en del av.
Våra generationer får för första gången bevittna storskaliga kontakter mellan civilisationer, kulturer och religioner och det leder åtminstone i början till oförståelse och intolerans.
Orsaken till det är att kulturer och religioner ser de egna värdena och normerna som självklara.
Troende över hela världen tror förresten inte utan de vet med säkerhet.
Om tron blir en funktion i den egna otillfredsställelsen så leder det enkelt till katastrofal fundamentalism.
Att leda konfliktförebyggande och globalisering av värdesystem i goda banor är nutidens största utmaning och Europa måste tillsammans med Förenta staterna, det är mycket viktigt, följa en strategi som går till botten med konflikterna.
Om Europeiska unionen vill förstärka sin konfliktförebyggande roll även i Cotonou-sammmanhang så måste den bli tillräckligt rustad för det.
Flera regeringars motstånd mot att förstärka kommissionen och dess delegationer är ödesdigert för ett effektivt genomförande av den europeiska politiken.
Sacharovvinnarnas imponerande resonemang i morse har låtit oss ta del av den oerhörda sorgen och även den moraliska styrkan hos dessa offer för meningslöst våld.
Det finns inte mycket hopp så länge tolerans betraktas som förräderi och principen om öga för öga leder till blindhet som i Mellanöstern och i Angola.
Det finns endast hopp om vi verkligen gör något åt orättvisorna och tolerans, ömsesidig förståelse och intensiv dialog blir den ledande principen överallt i världen.
Efter ekonomin och vetenskapen är det nu dags för de moraliska värdena att göra framsteg.
