# ID: svediakorp-gov421070
# author: Lagendijk (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-12-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 936
# sentences: 30
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(NL) Herr talman!
Konfliktförebyggande har de senaste åren utvecklats till ett riktigt, för att säga det på fin nederländska, feel good-begrepp.
Var och en är för konfliktförebyggande, varför skulle man vara emot?
Det går alltid att göra något med det och varför skulle det inte kunna tas med i en hel serie åtgärder?
På det sättet har konfliktförebyggande långsamt utvecklats från en prioritet av och för pacifister via en sorts trevlig sidoverksamhet vid sidan av militär verksamhet till vad jag skulle våga kalla en just nu av många erkänt central strävan för Europeiska unionen.
Det är inte längre en lek för en partigrupp det har blivit en central strävan för hela Europeiska unionen och det är också skälet till varför jag tror att det nu är dags att omsätta mycket av det som hittills har skrivits om konfliktförebyggande - det har lagts fram fantastiska rapporter de senaste åren, även från Europeiska kommissionen, vilket den skall hedras för - till praktisk handling.
Lyckligtvis behöver vi i det sammanhanget inte börja helt från noll.
På grundval av erfarenheterna från Balkan de senaste tio åren har det tydligt framgått vad Europeiska unionen kan göra och även har gjort när det gäller konfliktförebyggande.
Som ni kanske vet så är jag också föredragande för stabilitetspakten och den hyllar jag alltid som det största konfliktförebyggande projektet.
Jag är verkligen övertygad om att sammanhanget i det programmet mellan demokrati, ekonomisk utveckling och säkerhet är ett exempel på hur konfliktförebyggande utvecklats från ett pappersbegrepp till ett medel som går mycket bra att använda i praktiken.
I mitt betänkande tar jag upp tre punkter och det vill jag göra i dag också.
Den kanske enklaste, men i praktiken också mycket jobbiga, punkten är samarbetet mellan Europeiska unionen och OSSE.
Var och en pratar övertygat om att det måste vara så, att det är bra att det sker och det gör det också redan.
På flera platser är samarbetet med OSSE bra, men jag kommer allt för ofta till platser där samarbetet inte alls flyter så bra.
Nyligen var jag i Makedonien tillsammans med ett antal kolleger och där ser man att Europeiska unionen har ett observatörsuppdrag, men det har OSSE också, och man ser då att samarbetet mellan de båda milt sagt inte fungerar riktigt optimalt.
Kommissionären lade för en vecka sedan i Bukarest lagt fram ett antal bra förslag om samarbetet mellan EU och OSSE, till exempel i södra Kaukasus och i Centralasien.
Jag tror det vore bra om kommissionen i framtiden litet mer än nu vid varje ingripande - även på Balkan där det ofta går bra men allt för ofta inte gör det - ser till samarbetet med OSSE, som ofta har samma uppgifter och ofta är verksamma på samma område för att ge samarbetet och uppgiftsfördelningen bättre form.
En annan punkt i mitt betänkande är europeisk civil fredskår.
Även i fråga om den punkten kan man med viss självironi säga att den utvecklats från en lek från De grönas sida till en viktig del i den verktygslåda som Europeiska unionen har till sitt förfogande.
Jag vill därför också uppmana kommissionen att inte som för fem år sedan säga tack så mycket till Europaparlamentet för idén med en europeisk civil fredskår och sedan inte göra något mer med den, utan nu ta den chans som jag är övertygad om att den finns till att bygga upp den europeiska civila fredskåren till en central punkt i Europeiska unionens politik.
Det går, inte bara för att jag tycker om det eller för att parlamentet tycker om det utan även för att man nu har erfarenhet av civila fredsobservatörer.
Europeiska unionen har en fredskår och har observatörsuppdrag på flera platser i världen.
I Tyskland och i Sverige har man erfarenhet av att utbilda civila observatörer och jag tror det är dags för kommissionen, för Europeiska unionen, att på ett bättre sätt samordna och upprätta en pool för dessa erfarenheter, dessa kunskaper och dessa personer så att Europeiska unionen i framtiden inte bara kan reagera snabbt militärt utan även när det handlar om att skicka civila observatörer.
Slutligen den tredje och kanske mest genomgripande punkten i mitt betänkande.
Jag skulle vara mycket för att konfliktförebyggande tas bort från utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik.
Vad menar jag med det?
Det får inte längre vara så att vi pratar om en eller annan EU-politik, till exempel jordbruks- eller handelspolitik, vilken vi anser måste tjäna för att bättre utveckla ekonomin till exempel i Afrika och samtidigt fortsätta hantera delar av den politiken - jag nämner de kända exportbidragen - som vi vet att de på plats, till exempel i Afrika, inte har någon stabiliserande effekt utan i stället splittrar den ekonomiska strukturen eller hindrar en bra utveckling av den.
Jag skulle vara för att konfliktförebyggande i framtiden, precis som mänskliga rättigheter och miljö, blir en slutpunkt för all politik i Europeiska unionen, inte bara inom utrikesområdet utan även till exempel när det gäller handel och jordbruk.
Om det lyckas att göra konfliktförebyggande till en central punkt inom alla EU: s politikområden så är jag nöjd och då har en som jag skulle vilja kalla de mjuka krafternas käpphäst utvecklats till en hård kärna i EU: s politik i utlandet och överallt i världen.
