# ID: svediakorp-gov420923
# author: Verwilghen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-12-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 433
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(NL) Herr talman, damer och herrar!
Jag skall fatta mig ganska kort.
Jag har bara fyra invändningar: en om det förflutna, en om gårdagen, så att säga, en om morgondagen, även om jag menar i övermorgon, och en om framtiden.
Låt mig först ta upp det förflutna.
Jag tror att idén om att skapa ett europeiskt område med frihet, säkerhet och rättvisa först föddes för cirka 25 år sedan.
Jag tror att vi tagit flera avgörande steg i rätt riktning utan att vi redan nu får ta ut segern i förskott, utan att vi uppnått alla de resultat som vi vill uppnå.
Vi har för det ändamålet, herr talman, och det vill jag säga här i Europaparlamentet, inte behövt starta någon häxjakt och inte behövt använda oss av några Gestapo-metoder.
Tvärtom, den som läst Watson-betänkandet, den som läst Europaparlamentets yttranden och den som känner till justitie- och inrikesministrarnas och kommissionens ståndpunkt vet att vi inte använder oss av sådana metoder.
I går var jag, och nu tänker jag tillbaka på Tammerfors 1999 då vi fattade beslutet om att utarbeta rekommendationer för justitie- och inrikesministrarna, ändå tvungen att konstatera att vi sedan dess på rätt sätt har använt oss av de tre spår som vi stakade ut där för att komma fram till det området, nämligen de harmonisering, inbördes samarbete och skapande av aktörer.
I morgon, och då menar jag i övermorgon, hoppas jag att vi vid toppmötet i Laeken skall ge ny stimulans till de beslut från Amsterdam och de rekommendationer från Tammerfors som ännu inte har verkställts.
Det säger jag här med desto större övertygelse eftersom det för min del ändå finns två områden som absolut förtjänar att uppmärksammas: kampen mot människosmuggling och kampen mot sexuellt och ekonomiskt utnyttjande av minderåriga.
Slutligen framtiden, herr talman!
Jag har ofta hört sägas att man måste välja mellan frihet och säkerhet men jag tror inte att det är nödvändigt.
Rättvisa och säkerhet är två instrument som behövs för att garantera fri- och rättigheterna.
En berättigad kommentar som jag ofta hör och som vi inte får vara blinda eller döva för är att vi ändå borde fundera över den institutionella beslutsprocessen och närmare bestämt om enhälligheten skall vara kvar med avseende på den tredje pelaren eller inte.
Det är några funderingar som jag ändå ville lägga fram i slutet av den här debatten i Europaparlamentet.
