# ID: svediakorp-gov420897
# author: Watson (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-12-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 694
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag vill särskilt tala om rådets uttalande, som vi förväntar oss, om samarbete mellan EU och Förenta staterna och samarbete i kampen mot terrorism.
Händelserna den 11 september var ett hemskt angrepp och vi var tvungna att reagera omedelbart.
Vi får emellertid inte förblindas och glömma bort att terrorism har varit ett problem i vår världsdel under många år.
Efter den 11 september kommer jag ihåg att Hans Gert Poettering sade under en minnesvärd diskussion, att " vi är alla amerikaner ", men sedan dess har lärt oss att vi först måste vara européer.
Jag välkomnar rådets (rättsliga och inrikes frågor) överenskommelse i helgen om ett rambeslut om bekämpning av terrorism.
Jag välkomnar rådets erkännande av en rättslig grund på unionsnivå för spärrande av medel för grupper som kopplas till terrorism och, i synnerhet, gårdagens överenskommelse mellan rådets ordförande Guy Verhofstadt och premiärminister Berlusconi om en europeisk arresteringsorder.
Europeiska unionen har skapat ordning och reda.
Europeiska unionen har visat sin förmåga att handla.
När man skall bekämpa terrorism, måste man hitta den svåra balansen mellan våra medborgares säkerhetsbehov och de rättigheter och friheter som gör demokratin till vad den är.
Europeiska unionen har visat att den kan vara hård mot terrorism och ändå följa sina fördrag och de värderingar som stöder dem.
Europeiska unionen har insett att terroristnätverken sträcker sig bortom dess gränser, och att vi måste samarbeta mellan demokratierna - i synnerhet över Atlanten.
Nästa steg måste vara ett avtal med Förenta staterna om bättre samarbete.
Artiklarna 24 och 28 i EU-fördraget ger oss möjligheter att sluta avtal om polisiärt och rättsligt samarbete i brottsfrågor med våra vänner i Nordamerika.
Vi noterar att det skett en brevväxling mellan president Bush och Verhofstadt - omkring 40 amerikanska förslag om vad vi kan göra för att förbättra vår förmåga att bekämpa terrorism.
Huvuddelen av dessa kan uppnås, vilket jag också tror har skett.
En del av dem ger upphov till bryderier, eftersom det ser ut som om Förenta staterna ber om saker som inte är ett krav enligt deras egen lagstiftning, t.ex. bevarande av trafikuppgifter.
Andra förslag belyser skillnaderna i den rättsliga kulturen mellan våra demokratier.
Under ett besök i Washington D.C. förra veckan, fick jag till min förfäran veta - genom samtal med senatorer, kongressledamöter och förvaltningstjänstemän - att Förenta staternas Patriot Act, som antogs för att bekämpa terrorism, verkar vara diskriminerande mot icke-amerikanska medborgare.
Vi måste, tillsammans med våra amerikanska vänner, reda ut hur detta egentligen påverkar medborgare från Europeiska unionen.
Jag blev också överraskad vid senatens rättsliga utskotts utfrågning av justitieminister John Ashcroft när det gällde det sätt på vilket förslaget till militära rättegångar - den verkställande ordern från presidenten - skulle göra det möjligt att hålla hemliga utfrågningar, att åklagaren kan undanhålla bevismaterial från försvaret, att svarandena inte nödvändigtvis får rätt till en oberoende advokat eller ett enskilt samtal med sin advokat, och det sätt på vilket en dom - inklusive en dödsdom - kan godkännas av juryn genom två tredjedelars majoritet.
Även om vi skulle kunna nå en överenskommelse om ett utlämningspaket i vilket Förenta staterna inte tillämpar dödsstraff, skulle bestämmelserna i Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter - som alla våra medlemsstater har undertecknat och på vilken unionen stöder sig - förhindra utlämning av misstänkta om de skall ställas inför rätta i denna typ av militära domstolar.
Här - i Europa - har vi utvecklat ett förhållningssätt som grundas på internationell rätt.
Vi vill ha en permanent internationell brottsdomstol för att pröva de som misstänks för brott mot mänskligheten, och vi har uppmanat amerikanerna att tillmötesgå våra syften.
Vi inser att demokratier måste samarbeta i kampen mot terrorism och andra former av allvarliga gränsöverskridande brott.
Jag fruktar att vi - om Förenta staterna fullföljer idén med militära domstolar - anammar olika idéer.
Vi måste klargöra detta för justitieminister Ashcroft under hans besök i Europa senare i veckan.
