# ID: svediakorp-gov420876
# author: Kim Dae Jung (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-12-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 2,830
# sentences: 146
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


- (EN) Fru talman, kommissionär Prodi, ärade gäster!
Det är med djup rörelse som jag står här på detta podium i dag.
Jag har alltid beundrat Europaparlamentet, denna stora sal för demokratin och själva symbolen för Europas enighet.
Det var här som man utförde den exempellösa och storslagna uppgiften att föra Europas länder tillsammans.
Här arbetar Europaparlamentets ledamöter på att förverkliga demokrati, ekonomiskt välstånd och social rättvisa i Europa och hela världen.
Det är mig därför en stor glädje och ära att tala från denna celebra plats.
Jag är er dessutom djupt tacksam, fru talman, för era vänliga och älskvärda hälsningsord.
När jag valdes till president för fyra år sedan befann sig Korea i en förtvivlad situation, och stod inför en allvarlig finansiell kris.
EU-medlemmar besvarade mina böner och stödde våra ansträngningar att övervinna svårigheterna genom att, bland annat, skicka en investeringsdelegation till Korea.
Tack var sådant stöd kunde vi återhämta oss från krisen.
Varken det koreanska folket eller jag kommer någonsin att glömma er vänskapliga hjälp.
Jag tackar er alla.
Det tjugoförsta århundradet åser vad som troligen kommer att bli känt som den största revolutionen i mänsklighetens historia.
Denna stora revolution handlar - enkelt uttryckt - om kunskap, information och globalisering.
Under det tjugonde århundradet var det materiella faktorer, som jord, kapital och arbete, som låg till grund för ekonomisk utveckling.
Under det tjugoförsta århundradet håller immateriella faktorer, som kunskap, information, kreativitet och äventyrslust på att bli avgörande för ökad konkurrenskraft.
Tvåhundra år efter den industriella revolutionen behöver vi ett nytt paradigm som skiljer sig från industriålderns.
Nu tar de kunskapsbaserade ekonomiernas tidsålder sin början.
Nu är det möjligt för underutvecklade nationer och fattiga människor att skapa rikedomar bara genom att lära sig att använda en dator.
Men mänskligheten står även inför ett mycket allvarligt problem.
Det är problemet med vad vi kan kalla den digitala klyftan.
Mer än 75 procent av de vinster som skapas av den förbättrade informationskapaciteten koncentreras enbart till utvecklade nationer.
Utvecklingsländer blir förbisedda.
Den stora skillnaden i informationskapacitet mellan utvecklade länder och utvecklingsländer innebär att klyftan mellan rika och fattiga växer.
Och ju snabbare informationskapaciteten förbättras, desto snabbare växer klyftan mellan rika och fattiga.
Å andra sidan är informationsrevolutionen nödvändigtvis förknippad med ökande öppenhet och globalisering.
Territoriella gränser håller i praktiken på att bli meningslösa då ofantliga mängder information sprids nästan ögonblickligen sprids över världen.
Samtidigt framträder kulturella konflikter.
Fattigdomens förvärrande och framträdandet av kulturella konflikter leder till olika former av fanatism.
Därför kan förbättrad informationskapacitet och globalisering också vara ett hot mot världsfreden under det tjugoförsta århundradet.
Jag vill understryka att detta är ett mycket allvarligt problem.
Den digitala klyftan förstärker än mer fiendskapen mellan rika och fattiga inom varje nation.
Vi måste sätta stopp för det här.
Jag vill mycket kortfattat berätta lite för er om våra egna erfarenheter.
För att lösa sådana här problem har Korea drivit en politik för produktiv välfärd.
Syftet med produktiv välfärd är att, samtidigt som man garanterar en grundläggande levnadsstandard, koncentrera resurserna på utveckling av mänskliga resurser, i synnerhet för låginkomstfamiljer så att dessa kan stå på egna ben.
Dessutom strävar produktiv välfärd efter att förbättra medborgarnas livskvalitet generellt sett.
I synnerhet prioriterar vi en grundlig och systematisk undervisningsplan för att utbilda de unga, likaväl som de missgynnade, och göra det möjligt för dem att förvärva informationskapacitet.
Ett brett spektrum av befolkningen är indraget i denna satsning, inklusive elever på låg- och mellanskolenivå, miljoner hemmafruar, 600 000 medlemmar av de väpnade styrkorna, de gamla såväl som de funktionshindrade och interner på fängelser.
Genom denna politik försöker vi förhindra att den digitala klyftan skall vidgas än mer, vilket skulle ge upphov till en inkomstklyfta.
Vi är fast beslutna att bryta den onda cirkeln där fattigdom går i arv från generation till generation, från föräldrar till barn.
Korea byggde världens första landsomfattande informationsnätverk för höga hastigheter.
Som ett resultat är nu mer än hälften av dess 46 miljoner medborgare aktiva Internetanvändare.
Internationell medvetenhet och internationellt samarbete är av avgörande betydelse för att identifiera och lösa problemet med den digitala klyftan i grunden.
Jag anser att utvecklade nationer, inklusive EU: s medlemmar, måste använda sitt ledarskap för att hjälpa utvecklingsländer, genom att erbjuda olika former av stöd, inklusive uppförandet av en fungerande informationsinfrastruktur.
Korea kommer att delta aktivt.
Vi har faktiskt redan börjat samarbeta med enskilda länder.
Nu skulle jag vilja säga några ord om framtiden för Korea och EU.
Jag föreslog byggandet av ett informationsnätverk för höga hastigheter vid toppmötet Asien-Europa i Seoul förra året.
Jag är glad över att kunna påminna er om att ledarna för samtliga medlemsnationer gav det sitt aktiva stöd.
Inom ramen för detta projekt föreställer vi oss skapandet av en " cyber-Sidenväg " som binder samman Asien och Europa.
Det är ett projekt för det nya millenniet som syftar till att främja utbytet mellan Asien och Europa genom att skapa ett " e-Eurasien ".
I detta sammanhang är det mycket lyckligt att projektet för ett transeurasiskt datornät för närvarande framskrider friktionsfritt med samarbete av samtliga ASEM: s medlemsstater såväl som EU: s medlemsstater.
Det finns ett annat projekt som skulle betyda mycket för att främja utbytet mellan Europa och Asien.
Detta är ingenting mindre än bygget av en " Sidenväg av järn ", genom att skapa en direkt landförbindelse mellan Korea och Europa.
Det finns en sak som måste göras för detta projekt - att koppla samman järnvägarna i Syd- och Nordkorea.
Denna järnväg har varit avskuren vid den demilitariserade zonen under de senaste 50 åren.
Vid det historiska interkoreanska toppmötet förra året, kom de två Korea överens om att koppla samman denna järnväg på nytt, såväl som en närliggande huvudväg.
Om vi lyckas att koppla samman de 14 kilometer som är kvar av denna järnväg kommer Korea och Europa äntligen att stå i förbindelse med varandra.
När den transkoreanska järnvägen (TKR) kopplas samman med den transkinesiska eller den transsibiriska järnvägen, skulle ett tåg som lämnar London kunna nå Seoul och Pusan via Paris, Östeuropa, Centralasien och Sibirien eller Kina.
Då skulle det vara möjligt att skeppa varor till alla delar av Stillahavsområdet och där bortom från Pusan, som även råkar vara den tredje största containerhamnen i världen.
Transportkostnaderna skulle kunna skäras ned med 30 procent och tiden förkortas med en tredjedel.
Den dag vi kan förverkliga våra planer på ett e-Eurasien och fullbordar vår " Sidenväg av järn " kommer Asien och Europa att i alla praktiska avseenden bli en enda landmassa.
Geografiskt har Asien och Europa alltid utgjort en landmassa.
Historiskt har de påverkat varandra sedan lång tid tillbaka.
Från femte och sjätte århundradet och framåt, har ett stort antal människor rest till lands över Sidenvägen och till sjöss över Indiska oceanen och Persiska viken.
Historien visar oss att de två regionernas kulturer under sin utveckling har bidragit till och avsevärt påverkat varandra.
I modern tid har Västs demokratiska styrelseskick, industriella revolution och kulturella framsteg utövat ett stort inflytande på Asiens politik, ekonomi och kultur.
Samtidigt har Asien, som födelseplats och vagga för tre av de stora civilisationerna, det vill säga Tigris-Eufrat, Indus och Gula floden, och som andligt centrum för konfucianism och buddism, haft ett stort inflytande på hela världen, inklusive Europa.
Vi känner alla till att krut och papper hade sitt ursprung i Asien och därefter fördes till Europa.
Det politiska system som har varit förhärskande i Asien och som utmärks av en centraliserad regeringsmakt hade ett oerhört stort inflytande på styrelseskicket i Europa.
I dag strävar Asien och Europa efter de gemensamma målen att främja demokrati och marknadsekonomi.
Tre fjärdedelar av världens befolkning lever nu i dessa två regioner.
Ekonomiskt tillverkar de hälften av världens produkter.
Det är mycket viktigt för Asien och Europa att de fördjupar den ömsesidiga förståelsen och utvecklar sitt samarbete, inte bara för dessa två regioners utveckling och välstånd, utan även för hela världens fred och välstånd.
Detta är ASEM: s mål och ideal.
Jag är övertygad om att ett nära samarbete mellan Korea och EU kommer att vara till hjälp för att förverkliga detta ideal och ge ett viktigt bidrag till ansträngningarna att knyta Asien och Europa närmare till varandra.
EU är en mycket viktig och betydande ekonomisk partner för Korea.
Det är den främste utländske investeraren i Korea och Koreas tredje största handelspartner.
Trots det saknar utrymmet för utvidgad handel och investeringar mellan Korea och EU gränser.
Korea är beläget i mitten av en jättelik marknad som inkluderar Förenta staterna, Japan, Kina och Ryssland.
Dess affärsklimat och investeringsklimat har förbättrats i hög grad tack vare oavbrutna ekonomiska reformer.
Det besitter även goda mänskliga resurser och är rustat med en ekonomisk infrastruktur som är anpassad till det tjugoförsta århundradets kunskapsbaserade ekonomier.
Jag hoppas att EU och Korea kommer att fortsätta att utveckla sitt partnerskapssamarbete på den stora östasiatiska marknaden, med Korea som ett brohuvud för EU då det rycker fram i länder som Japan och Kina.
När det inträffar kommer vi utan tvekan att kunna notera en framgång där båda parter står som vinnare.
Som ni vet trädde ramavtalet Korea-EU i kraft i april förra året.
Nu finns det en systematisk mekanism för att stärka det praktiska samarbetet på sådana områden som investeringar och handel.
På parlamentarisk nivå bildades parlamentarikerrådet Korea-EU och inom det diskuteras årligen olika sätt att utveckla förbindelserna mellan Korea och EU.
Under förhandlingarna om utvecklingsagendan från Doha, samarbetade Korea och EU nära med varandra.
Låt mig försäkra er om att Korea kommer att fortsätta att utöka sitt samarbete med EU.
Son ni vet så genomgår världen just nu en global ekonomisk nedgång.
Vi måste minska vårt beroende av Förenta staterna när det gäller export och öppna andra vägar, samtidigt som vi stimulerar inhemsk efterfrågan.
Vi måste föra en flexibel finanspolitik för att stimulera inhemsk efterfrågan.
Vi måste också föra en ekonomisk och social politik som höjer låginkomstfamiljernas köpkraft.
Dessutom måste vi kräva mer av aktiv handel och investeringar i stor skala mellan stora marknader som EU och Östasien.
Korea öppnar sina dörrar för EU-medlemmar.
Och vi önskar också att komma in på EU: s marknader.
Jag hoppas således att både Korea och EU, genom ömsesidigt samarbete, skall kunna övervinna den ekonomiska nedgång vi just nu är med om och tillsammans bana väg för ett nytt och gemensamt välstånd.
Jag skulle nu vilja gripa detta tillfälle för att berätta för er om de problem som kringgärdar den koreanska halvön.
Problem som ni har ägnat stort intresse och även lämnat ert stöd.
Fred på den koreanska halvön är en fråga som berör inte bara de 70 miljonerna koreaner - det är en fråga som har direkt bäring på fred och stabilitet i Östasien och världen.
Jag har konsekvent drivit solskenspolitiken för att förhindra krig och sluta fred på den koreanska halvön.
Och till slut ägde det historiska interkoreanska toppmötet rum i juni förra året.
Kärnpunkten i vår solskenspolitik uppmanar till fredlig samexistens och fredligt utbyte och samarbete mellan de två Korea.
Efter en tidsperiod, kanske tio eller tjugo år, när folken i söder och norr litar på varandra och känner sig trygga med varandra, hoppas vi kunna förverkliga vårt slutmål, fredlig återförening.
Återföreningen kommer att bli verklighet.
Från det sjunde århundradet levde det koreanska folket i ett enat land i mer än 1 300 år.
Det är otänkbart att vi skulle ge upp vår önskan om återförening bara därför att vi har varit skiljda åt under det senaste halvseklet.
Så länge det koreanska folket brinner av längtan efter återförening, och så länge som stödet från er och världen fortsätter, är jag förvissad om att vi kommer att kunna återförena vårt land inom en inte alltför avlägsen framtid.
EU har deltagit i KEDO (Korean Peninsula Energy Development Organisation) och har erbjudit Nordkorea en mängd humanitärt och ekonomiskt bistånd.
Det driver även en rad verksamheter för nordkoreanerna, inklusive tekniskt bistånd och program för kompetensutveckling.
Många EU-medlemmar stöder aktivt våra ansträngningar för fred på halvön genom att upprätta diplomatiska förbindelser med Nordkorea.
I maj i år, då det interkoreanska förhållandet drabbades av en tillfällig motgång, besökte en EU-delegation, ledd av Sveriges premiärminister Göran Persson, vari även Chris Patten, EU: s kommissionär med ansvar för yttre förbindelser, ingick, Nordkorea och hjälpte oss att återuppta vår dialog.
EU är ett viktigt stöd för fred på den koreanska halvön och utbyte och samarbete mellan söder och norr.
Ni, ledamöter av Europaparlamentet, är sanna vänner till det koreanska folket.
Jag hoppas uppriktigt att ert outtröttliga stöd kommer att fortsätta till den dag då freden sluts och återföreningens första solstrålar lyser över den koreanska halvön.
Just nu är världen fylld av ångest, och vi fylls av oro över de terroristattacker som inträffade för inte så länge sedan.
Denna attack på Förenta staterna i september gav oss alla en fruktansvärd chock och stor sorg.
Terrorismen förklarar inte krig innan den slår till, terrorismen saknar ansikte och dödar urskillningslöst oskyldiga civila.
Det är den fegaste och gräsligaste handling man kan föreställa sig.
Under inga omständigheter kan sådana handlingar rättfärdigas eller ursäktas.
Om vi inte förmår utrota terrorismen kommer den internationella ordningen att bryta samman och enskilda människor kommer att mista livet.
Terrorismen måste dras upp med rötterna.
I detta sammanhang vill jag också lovorda Europeiska unionen för dess snabba åtgärder till svar på attackerna och för dess samarbete med det internationella samfundets ansträngningar.
Korea deltar också i den internationella koalitionen för att utrota terrorismen och vi kommer att fortsätta att göra det.
Inte under några omständigheter får man betrakta en religion eller en kultur med fientlighet.
Vi får inte glömma bort det när vi utkämpar vårt krig mot terrorismen.
Vi måste tvärtom arbeta för att stärka dialog och samarbete mellan olika religioner och kulturer.
Vi måste eliminera terrorismens grundorsaker, först och främst genom att eliminera klyftan mellan rika och fattiga och ta itu med de sociala skillnaderna som bara blir större för var dag som går.
Att uppnå fred i Mellanöstern är en av de viktigaste och mest trängande uppgifter vi har framför oss.
I hela världen kräver människor fred och en ny känsla av trygghet.
Fred och säkerhet är den stora uppgiften för vår tid.
I detta avseende fäster jag stor betydelse vid det VM som kommer att hållas i Korea och Japan nästa år.
Vi skulle vilja göra nästa års VM till en viktig vändpunkt för att stifta fred över hela världen och på nytt garantera alla folks säkerhet.
Det koreanska folket och jag kommer att göra vårt bästa föra att göra 2002 års Världscup till de säkraste spelen någonsin.
Vi skall göra dem till en festival i vilken alla människor i hela världen kommer att delta för fred och enighet.
Vi skal ge mänskligheten hopp för framtiden.
Det är bara sex månader kvar till invigningen av VM.
Av de 32 deltagande nationerna är 10 EU-medlemmar.
Jag hoppas att många av er kommer att besöka Korea då för att se era lag.
Vi kommer snart att vara färdiga med våra förberedelser och sedan väntar vi på er.
För de av er som kommer att följa spelen på TV, håller vi på att färdigställa toppmoderna anläggningar så att vi kan sända händelserna i realtid.
Vi kommer att framgångsrikt genomföra 2002 års VM såsom det anstår en av mänsklighetens största festivaler.
Jag hoppas att ni kommer att följa detta med intresse och hjälpa oss att göra det till en framgång.
Rudyard Kipling som fick Nobelpriset i litteratur 1907 sade en gång: " Öst är öst och väst är väst och aldrig mötas de två ".
Men om han hade levt i dag skulle han i stället ha sagt: " Öst är öst och väst är väst och aldrig skall de två skiljas åt ".
