# ID: svediakorp-gov420785
# author: Diamantopoulou (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-12-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 443
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EL) Jag skulle vilja säga att jag helt och fullt delar Kratsas farhågor när det gäller tillgången till statistiska uppgifter om olyckor i arbetslivet, arbetsplatsolyckor, men också om yrkessjukdomar på europeisk nivå.
Som jag sade tidigare, är ett av Europeiska kommissionens prioriterade områden just strategier för hälsa och säkerhet, och statistikmyndighetens harmoniserade uppgifter kommer att ligga till grund för en korrekt utformning av denna strategi.
Sedan 1990 har kommissionen utarbetat två harmoniserade statistiska metoder.
Den ena är ESAW, som innehåller uppgifter om arbetsplatsolyckor i Europa under 1993.
Den andra är EODS, som innehåller statistik om yrkessjukdomar under år 2001.
Kommissionen har också bestämt att 1999 års undersökning om arbetskraften skall innehålla ett speciellt avsnitt om arbetsrelaterade hälsoproblem.
I fråga om arbetsplatsolyckorna sedan 1993 har kommissionen tillgång till årliga uppgifter inom 9 ekonomiska branscher.
Dessa uppgifter kommer från olika nationella källor, bland dessa ingår även uppgifter från Grekland.
Sedan uppgifterna lämnats in av medlemsstaterna, bearbetas de av statistikmyndigheten, så att man kan få en uppfattning om det totala antalet olyckor och så att uppgifterna blir jämförbara på europeisk nivå.
När det gäller ert påpekande om uppgifterna från Grekland i jämförelse med uppgifterna från andra länder, kan jag säga att de uppgifter Grekland lämnar gäller IKA och endast en del av olyckorna, eftersom endast de olyckor anmäls som leder till mer än tre dagars ledighet från arbetet.
Enligt IKA: s bedömning är andelen anmälda olyckor 39 procent, vilket är jämförbart med situationen i Danmark, Irland och Storbritannien, och vi måste också tänka på att IKA täcker 45 procent av de privatanställda grekerna.
Vi vet emellertid att 1999 var 43,4 procent i Grekland arbetsgivare, egenföretagare respektive verksamma i familjeföretag, medan motsvarande genomsnitt på europeisk nivå enligt Eurostat är 16,2 procent.
Inom ramen för den nya gemenskapsstrategin för säkerhet kommer kommissionen att föreslå åtgärder för att få fler och säkrare anmälningar om arbetsplatsolyckor och yrkessjukdomar, vilket jag tror kommer att vara till gagn för denna strategi i alla medlemsstaterna.
Jag måste emellertid betona att det nu kommer an på regeringarna att på ett effektivt sätt genomföra de nationella bestämmelser som emanerar från gemenskapsdirektiven, och i synnerhet de bestämmelser som tvingar arbetsgivarna att anmäla arbetsplatsolyckor bland de anställda vid sitt företag.
Det är mycket svårt för Europeiska kommissionen att kontrollera situationen på nationell och regional nivå, och ännu mycket svårare på företagsnivå.
Det är alltså viktigt för ett land att införa nationella kontrollmekanismer i fråga om hälsa och säkerhet.
