# ID: svediakorp-gov420744
# author: Schreyer (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-12-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 443
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr Heaton-Harris, för två veckor sedan handlade debatten om direktivet om skydd av gemenskapens ekonomiska intressen, och i det här direktivet definieras brotten bedrägeri, korruption och penningtvätt, och det på ett sätt som alla medlemsstater, inklusive Förenade kungariket kom överens om redan 1995.
Men det är fortfarande inte i kraft, och av denna anledning har det därför från kommissionens sida föreslagits att detta skall läggas in i ett direktiv.
Europaparlamentet ansåg i likhet med kommissionen att det här direktivet inte är rätt plats att definiera en åklagare, för enligt kommissionens övertygelse, och även parlamentets, kan inte skapandet av den europeiske åklagaren regleras i ett direktiv, utan en fördragsändring behövs.
Detta var anledningen till att parlamentet strök förslaget från en ledamot om att reglera detta redan i direktivet.
Men det var ingen röst mot den europeiska åklagaren.
Jag anser att det måste man ännu en gång fastställa här.
Nu frågar ni med all rätt: Vilka skulle den europeiske åklagarens uppgifter vara?
För det första skall denne överta ledningen av samordningen av de rättsliga åtgärderna och även överta ledningen för utredningarna.
Utredningarna i sig skulle sedan emellertid utformas i enlighet med nationell rätt.
Den europeiske åklagaren skulle sedan, när denne har samlat in både graverande och förmildrande bevis, ha rätt att på grundval av dessa bevis väcka åtal, och även åtalet skulle behandlas enligt nationell rätt i en nationell domstol.
Det handlar alltså inte här om att skapa en stor ny apparat eller att skapa en ny europeisk strafflagstiftning, för vi vet ju hur mycket skepsis det fortfarande finns till detta.
Vi har i grönboken förtecknat många av dessa fall.
Vi har exempelvis hittills haft regeln att när bevis samlas in i en medlemsstat, som i ett gränsöverskridande förfarande även skall läggas fram i en annan domstol, eftersom kriminalitet är gränsöverskridande, då sägs det exempelvis att nej, de samlades in i förvaltningsrättsligt hänseende.
Detta godtar vi inte.
Ofta är det så att man har mycket bevis för att det sker bedrägerier med europeiska budgetmedel, men bevisen blir så att säga bortdefinierade - inte byråkratiskt, utan rättsligt, eftersom det finns sådana skillnader.
Jag tror sannerligen inte att medborgarna vill det, och det vill sannerligen inte Europaparlamentet.
Jag skulle vilja be er, herr Heaton-Harris, att pröva detta förslag förutsättningslöst, för vi har sagt att vi förpliktar oss att använda subsidiaritetsprincipen, men vi vill naturligtvis också ha ett effektivt straffrättsligt skydd av gemenskapens intressen.
