# ID: svediakorp-gov420715
# author: Färm (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-12-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 734
# sentences: 33
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag vill också börja med att tacka föredragandena Costa Neves, Buitenweg m.fl.
De har inte bara sökt breda lösningar inom parlamentet, utan också enträget hävdat våra ståndpunkter i förhållande till rådet, vilket är inte minst viktigt.
Jag vill också tacka rådet och kommissionen.
Vi har ibland varit kritiska mot formerna, inte minst i samband med den första förlikningen, men till slut fann vi ändå en konstruktiv ton.
Några svåra frågor har kunnat lösas.
Det är naturligtvis oerhört viktigt att vi har kunnat få fram ett substantiellt extra stöd till Afghanistan med tanke på de enorma behov som finns.
Personligen gläder jag mig åt att vi också har kunnat styra en del av detta stöd till kvinnornas medverkan i uppbyggnaden av det framtida Afghanistan.
På samma sätt känns det förstås tillfredsställande att vi fann lösningar både för de spanska och portugisiska fiskeflottorna och för stödet till gränsregionerna.
Trots att budgetarbetet alltså har gått bra, ser vi ändå en rad problem inför framtiden.
Ett av de största problemen är att EU: s budget inte är tillräckligt flexibel.
Varje år ser vi händelser i vår omvärld som kräver att EU snabbt bidrar med resurser.
År 2000 gällde det Kosovo, 2001 Serbien, och nu i år gäller det Afghanistan.
Vi har fått loss pengar för dessa oväntade situationer, bl.a. genom flexibilitetsmekanismen, men processen har varit väldigt besvärlig.
Nu ser vi dessutom bristerna.
I år fick vi nämligen använda flexibilitetsmekanismen för andra insatser, i kategori 2.
När det samtidigt inträffar en kris som den i Afghanistan, då blir problemet tydligt.
Vi borde då självklart seriöst diskutera den väg som det interinstitutionella avtalet anger, nämligen att revidera budgettaken i budgetplanen.
Rådet säger ryggmärgsmässigt nej till detta, trots att vi har en budget där stora belopp aldrig används!
Problemet blir då att det för parlamentet bara återstår att antingen budgetera varenda krona upp till taket och inte lämna några marginaler för oförutsedda händelser, eller också skära i andra av parlamentets tunga prioriteringar och därmed låta biståndsmottagare i andra delar av världen i praktiken få betala för våra nya behov på Balkan eller i Afghanistan.
Ett sådant dilemma kan vi naturligtvis lösa en gång, kanske till och med två, men när dessa insatser tenderar att bli permanenta, när situationen i Kosovo, Serbien eller i Afghanistan ger upphov till mångåriga program som läggs ovanpå varandra utan att de andra behoven försvinner, då blir situationen till sist ohållbar.
Jag tror att en av de stora frågorna nästa år blir att finna nya vägar till ökad flexibilitet.
Jag välkomnar därför kommissionens idéer som en startpunkt för denna diskussion och hoppas att rådet visar motsvarande öppenhet.
Ett grundfel är förstås också det dåliga genomförandet av EU: s budget.
Vi har nu lanserat ett antal nya metoder, som inte bara går ut på att öka betalningarna, utan vi försöker identifiera det vi kallar för de abnormt eftersläpande områdena, vi försöker precisera krav på genomförandeprofilen, vi har fört omfattande diskussioner om vilka tjänster som behövs för att vi skall kunna genomföra insatser på olika politikområden, och slutligen har vi, som Wijkman påpekade, också lanserat en ny benchmarking-metod på biståndsområdet.
Detta är viktiga framsteg, men jag tror att de behöver utvecklas ytterligare framöver, om vi skall kunna återvinna förtroendet för hur vi hanterar skattebetalarnas pengar.
Som nästa års föredragande ser jag naturligtvis en del viktiga områden som måste genomarbetats.
Utvidgningen rycker allt närmare.
Vi måste helt enkelt gå igenom inte bara det korta perspektivet under förberedelserna, utan också det långsiktiga perspektivet när utvidgningen på allvar slår igenom även i budgetplanen.
Slutligen måste vi också titta rejält på reformeringen av kommissionen.
Om vi inte lyckas med detta - det handlar då inte bara om att se över regelverken utan framför allt om att titta på utvärdering, uppföljning och hur vi använder skattebetalarnas pengar - så tror jag inte att vi lyckas förändra medborgarnas uppfattning om EU.
Vi måste ha en effektiv förvaltning och se till att medborgarna återigen får förtroende för unionen.
Det är en av de viktigaste uppgifterna för det framtida budgetarbetet.
