# ID: svediakorp-gov420699
# author: Schreyer (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-12-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,664
# sentences: 72
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade minister Vande Lanotte, ärade ledamöter!
Det resultat från budgetförhandlingarna som ligger framför oss tål att tittas på.
Under den tid budgetförhandlingarna ägt rum - alltså från det att det preliminära förslaget lades fram tills i dag - har många nya krav uppkommit på den europeiska budgeten.
Världspolitiska händelser, terroristattackerna den 11 september, kriget i Afghanistan, krisen i Mellanöstern, har skapat nya krav.
Den kris inom jordbrukssektorn som vi har haft i år har skapat nya krav även nästa budgetår, och man måste ta hänsyn till medborgarnas förändrade förväntningar.
Vi har lyckats att tillsammans anpassa budgeten för 2002 till dessa nya krav, och med tanke på den kritik som ofta riktas mot Europeiska unionen bör vi också klart och tydligt betona det goda resultatet.
Det lyckades, och det tack vare det mycket balanserade, mycket medlande sätt ni förhandlande på, herr Costa Neves, och det tackar vi er mycket hjärtligt för!
Det lyckades tack vare det stringenta, men dock även kompromissberedda sätt budgetutskottets ordförande, Terry Wynn, har, det lyckades tack vare det skickliga sätt rådets ordförande, Vande Lanotte - ledde förhandlingarna i det avgörande ögonblicket, och jag skulle vilja tacka er alla och föredragandena, Buitenweg och Colom i Naval, hela utskottet och även er, herr Turchi, så hjärtligt å hela kommissionens vägnar för det fruktbara samarbetet.
Jag skulle också vilja nämna Seppänen.
Han hade ju den historiska uppgiften att lägga fram betänkandet om Europeiska gemenskapens sista kol- och stålbudget.
Nästan historisk kan man också kalla storleken på den europeiska budgeten, nämligen EU: s budgetkvot.
Budgetens andel av den europeiska bruttonationalinkomsten ligger nästa år lägre än på hela 1990-talet.
Den kommer att ligga på enbart 1,03 procent av den europeiska bruttonationalinkomsten.
EU: s budget ligger därmed kvar cirka 4,6 miljarder euro under det belopp som planerades för nästa år i budgetplanen.
4,6 miljarder euro, det är nästan 5 procent av hela budgeten eller, annorlunda uttryckt, i budgetplanen räknade man med att budgeten för år 2002 skulle kunna utfalla 5 procent högre än vad som nu beslutats.
Jag betonar det först och främst eftersom det är ett uttryck för budgetdisciplin på europeisk nivå och, herr minister, eftersom den europeiska budgeten därmed ligger kvar under genomsnittet för medlemsstaternas budgettillväxt.
Även det måste betonas.
För det andra visar detta resultat emellertid även att handlingsutrymme har skapats för att ta på sig nya ekonomiska uppgifter, och det säger jag speciellt med tanke på diskussionen om kostnaderna för utvidgningen.
Detta innebär alltså att Europa, den europeiska budgeten, är förberedd på att ta sig an nya uppgifter.
Hjälpinsatserna i Afghanistan för en fredlig framtidsutveckling för landet är en ny uppgift som Europeiska unionen skall ta på sig ansvar för och även kommer att göra.
I 2002 års budget har en första åtgärd vidtagits, med ytterligare 130 miljoner till de medel som väntar för humanitärt bistånd.
Det är ett bra resultat, just med tanke på att det vore ödesdigert om vi skulle minska vårt engagemang på Balkan.
Det får inte ske, och därför står samma belopp till förfogande för Balkan som i år, varvid en del, i slutet av budgetåret, kunnat tidigareläggas i finansieringen.
Även för Palestina krävs hjälpinsatser i framtiden.
Vi kompenserar tillsammans med andra finansiärer en del av det inkomstbortfall som de palestinska myndigheterna åsamkats eftersom Israel under konfliktens upptrappning håller inne skatte- och tullintäkter.
Användningen av dessa medel i Palestina granskas noggrant.
Den övervakas av Internationella valutafonden och det finns inga tecken på att medlen missbrukas till vapeninköp.
Detta vore också fullständigt oacceptabelt.
Europeiska unionen stöder hälso- och sjukvården, den stöder utbildningsväsendet.
Vi vill använda stödet för att bevara chansen till en fredsprocess.
Det är vårt mål och jag är mycket glad för att minister Peres i går på rådets presskonferens betonade att även Israel anser att det här ekonomiska stödet till Palestina är viktigt.
Europeiska unionen är på väg att ta ett större världspolitiskt ansvar, och det är bra.
Det innebär ett starkare engagemang inom den civila krishanteringen.
Detta kräver ekonomiska medel, och ni vet - och ordförande för budgetutskottet betonade det ännu en gång - att budgetbestämmelserna är sådana att medel som frigörs på annat håll inte helt enkelt kan användas för ytterligare uppgifter inom utrikespolitiken.
Av de 4,6 miljarder euro som budgeten kommer att ligga under beloppet i budgetplanen kan vi inte helt enkelt använda 400 eller 500 miljoner euro för att få bukt med utrikespolitiska kriser.
Inte heller från överskottet i budgeten kan vi använda medel för att finansiera nya krav.
Därför har kommissionen föreslagit att det skall skapas ytterligare en reserv för detta ytterligare utrikespolitiska engagemang genom ett avtal mellan rådet, parlamentet och kommissionen, och jag anser att det här egentligen är en idealisk väg för att vi inte skall bli tvungna att upplösa budgetplanen, utan kunna möta gemenskapens nya utmaningar gemensamt och uppfylla dem, och det vore bra om rådet i Laeken skulle kunna uttala sig för denna väg.
Nytt i budgeten för 2002 är anslagen till åtgärder för samarbetet på det rättsliga området, bland annat till utvecklingen av det nya informationssystemet för Schengen och för Eurojust.
Det är något nytt att medel anslås till detta i kommissionens budget.
Nytt är även programmet för omstrukturering av den spanska och delvis även den portugisiska fiskeflottan, vilka tidigare har kunnat fiska i Marockos vatten.
Kommissionen välkomnar att budgetmyndigheten har följt kommissionens förslag både i fråga om storleken på dessa specialprogram - 197 miljoner euro - och när det gäller den konkreta utformningen av programmet och finansieringen genom flexibilitetsreserven.
Att hitta en kompromiss med kraven om att tillhandahålla ytterligare medel för gränsregionerna var sannerligen inte enkel.
Men kompromissen om att räkna med en del av tilläggsmedlen för 2003 är godtagbar, och jag kan garantera er att kommissionen för år 2003 kommer att lägga fram lämpliga ekonomiska förslag så det även kommer att stå medel till förfogande för att omstrukturera Spaniens och Portugals flotta.
Nu åligger det Spanien och gränsregionerna att snabbt genomföra programmen, som innehåller ytterligare medel, och kommissionen kommer att ge sitt stöd till detta.
För det står klart att befolkningen, yrkesfiskarna i Spanien samt de små och medelstora företagen i gränsregionerna, förväntar sig det nu.
Parlamentet har även i år stött kommissionen i dess reformprocess under budgetöverläggningarna och det verkligen med kraft.
Jag skulle å kommissionens vägnar vilja tacka så mycket för detta.
Men trots det vill jag ta upp en punkt, nämligen den mycket viktiga punkt som gäller reserven för 105 nya tjänster som är planerade sedan tidigare.
Ni har i budgetutskottet beslutat om två villkor för att upphäva reserven: Kommissionen skall lägga fram ett förslag till ett permanent system för förtidspensionering.
Kommissionen har redan tagit med detta i sina orienteringsriktlinjer om personalpolitiken och kommer att i samrådet föra in ett förslag om att ändra statusen.
Så till det andra villkoret: Samordningen mellan budgetbesluten och kommissionens arbetsprogram.
Detta var ju också föremål för morgonens debatt, och kommissionen lovar att den från och med nästa år kommer att redogöra för de viktigaste initiativen med budgeteffekter tidigare.
Jag kan också personligen försäkra er om att jag kommer att stödja denna önskan om att det i god tid står klart i budgetprocessen vilka budgeteffekter nya lagstiftningsförslag har nästa år.
Jag hoppas att vi kommer fram till ett bra resultat även på den här punkten.
År 2002 är ett viktigt år för jordbrukspolitiken.
Halvtidsgranskningen inom jordbrukspolitiken måste läggas fram.
Jordbruksbudgeten kommer nästa år att växa med enbart 0,5 procent i genomsnitt, och detta trots att exempelvis 400 miljoner euro i budgeten står för återbetalning till medlemsstaterna av utgifter på grund av mul- och klövsjuka och trots att exempelvis inom nötköttssektorn står 8 miljarder euro till förfogande.
Reformen, midterm review har inte bara en ekonomisk dimension, utan det handlar även om målsättningarna inom jordbrukspolitiken och därför spelar den andra pelaren, främjandet av landsbygden, en viktig roll.
När det gäller Sapard-programmet, jordbruksstödet inför anslutningen inom jordbruket, anser kommissionen dock i likhet med tidigare att förslaget om ett nytt program inte är rätt väg att gå.
År 2002 kommer också att bli ett mycket viktigt år för Europeiska unionens utvidgning.
Förhandlingarna för de länder som har gått längst skall avslutas, och det innebär konkret att de budgetrelevanta förhandlingarna om jordbrukspolitiken, om strukturpolitiken och om själva budgeten, kommer att avslutas.
I slutet av juni nästa år kommer rådet att ha fastställt sin gemensamma förhandlingsståndpunkt om budgetkapitlet.
Budgetkapitlet utgör ju kronan på verket för avslutningen på medlemskapsförhandlingarna.
Kommissionen har redan beslutat att lägga fram ett förslag som inte överskrider de belopp som fastställs i Agenda 2000 för åren 2004, 2005 och 2006 för nya medlemmar.
Detta har också fastställts i det interinstitutionella avtalet.
Såtillvida räknar kommissionen med budgetmyndighetens stöd så att inte mer, men inte heller mindre, än dessa årliga belopp står till förfogande.
2002 är också det år konventet om en reform av de europeiska fördragen inleder sitt arbete.
Vi befinner oss alldeles inför toppmötet i Laeken och därmed konventets arbetsprogram.
En viktig framtidsfråga för konventet borde vara parlamentets budgeträttigheter.
Resultaten från budgetförhandlingarna för 2002 skäms inte för sig, och resultatet kommer återigen att uppfylla kraven.
Ändå borde det stå klart inför framtiden att Europaparlamentet behöver fullständiga budgeträttigheter.
Detta är en prövosten för Europeiska unionen demokratiska utveckling.
