# ID: svediakorp-gov420698
# author: Turchi (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-12-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 734
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(IT) Herr talman, ärade kolleger!
I kommissionens årsrapport om de transeuropeiska näten (TEN) ges en allmän översikt över gemenskapens finansiella stöd till de tre viktigaste områdena inom TEN, transporter, energi och telekommunikationer, såväl från unionens allmänna budget som från andra källor inom gemenskapen, till exempel Europeiska investeringsbanken (EIB) och Sammanhållningsfonden.
Som helhet är detta en bra rapport om man tänker på att 1999 var ett avgörande år för denna sektor, med ändringen av finansförordningen, godkännandet av den finansiella ramen för 2000-2006 och inrättandet av ISPA.
Under 1999 gick 50 procent av finansieringen till arbeten i samband med transportnäten och Galileo som ett nytt och prioriterat TEN-projekt.
Men detta innebär inte att det saknas kritiska synpunkter, en kritik som i första hand gäller själva den rapport som kommissionen lagt fram inför kammaren snarare än genomförandet av de transeuropeiska näten.
Den första kritiska synpunkten som jag tänkte ta upp gäller rapportens brist på information om den kvalitativa utvecklingen av TEN-projekten.
Ofta har projektens igångsättning och genomförande krävt mycket mer tid än vad som planerats, på grund av olika förfaranden och en brist på samordning.
I flera fall har medlemsstaterna gjort olika prioriteringar, samtidigt som idén om offentliga eller privata partnerskap ännu inte är tillräckligt utvecklad.
Kommissionen borde med andra ord i sina framtida rapporter ta med kompletterande information om projekten, till exempel de ursprungliga planerna, tidsplanerna och de uppnådda resultaten.
På det viset skulle framför allt insynen öka, och därmed också möjligheterna till en effektiv och konstruktiv övervakning av situationen.
För det andra borde den ekonomiska utvärderingen av TEN även inrymma information om finansieringen från lokala, regionala och nationella budgetar, liksom från privata källor, med tanke på att denna typ av finansieringskällor svarar för cirka 80 procent av den totala finansieringen.
På det viset skulle det bli möjligt att få en total översikt över finansieringen och att kontrollera att de löften som givits av medlemsstaterna verkligen hålls.
För det tredje anser jag att de finansiella resurser som står till TEN: s förfogande är alltför begränsade i förhållande till de kontinuerliga förändringar som transportsektorn ställs inför.
Den procentuella andelen av verksamheter inom ramen för TEN som finansieras över den allmänna budgeten minskar konstant, medan krediterna från EIB täcker över tre fjärdedelar av finansieringen inom denna sektor, något som bör framhållas.
Min åsikt är att finansieringspaketet för transporter inom ramen för TEN måste revideras och anpassas till de faktiska behoven, framför allt med hänsyn till effekterna inom andra sektorer som till exempel miljön.
Slutligen anser jag att vi på allvar måste ta itu med frågan om vägtrafiken, vars konstanta ökning går stick i stäv med de mål vi ställde upp när TEN skapades.
Detta beror enligt min mening på bristen på gränsöverskridande samarbete, en brist som med nödvändighet hotar järnvägens funktion och möjligheter att fungera.
För att lösa detta problem är det nödvändigt att gradvis flytta uppmärksamheten från de projekt som prioriterades i Essen och de nationella infrastrukturprojekten till projekt som gäller transittrafiken och gränsöverskridande projekt, för att på så vis främja en hållbar transportpolitik och främja integrationen mellan olika transportsätt.
Låt mig så avslutningsvis nämna den budget som vi snart skall rösta om.
Jag anser att vi lyckats komma till rätta med två viktiga politiska kärnfrågor, frågor som återspeglar de krav som tillkommit på grund av den ändrade politiska situationen.
I andra behandlingen lämnade vi en bred marginal till stödet åt Afghanistan och dess gränsregioner och med rådet har vi kommit överens om beloppet 488 miljoner euro för samarbetet med Asiens utvecklingsländer.
Ännu en gång har vi med andra ord gett prov på vårt politiska förnuft och gett vårt stöd åt en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik.
Det är otänkbart att unionen skulle vara frånvarande i ett ögonblick som detta och det skulle vara otänkbart att ens föreställa sig att parlamentet skulle svika efter en uttrycklig uppmaning från rådet.
Å andra sidan innebär inte detta att allt fungerar bra och att det inte finns kritiska synpunkter.
Men jag måste gratulera framför allt föredraganden Costa Neves, Buitenweg och hela sekretariatet som har gett oss hjälp och stöd, även i svåra stunder.
