# ID: svediakorp-gov420596
# author: Liikanen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-12-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,618
# sentences: 77
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) De fyra direktiv som lagts fram i dag utgör tillsammans med spektrumbeslutet det nya regelverket för elektroniska kommunikationer - en hörnsten i eEurope-strategin, det informationssamhälle för alla som man kom överens om vid Europeiska rådet i Lissabon.
Sedan Lissabon har Europeiska rådet vid flera tillfällen uppmanat kommissionen, rådet och parlamentet att se till att det nya ramverket finns på plats vid årets slut.
Vi har fortfarande två veckor på oss.
Tiden börjar bli knapp, men EU har fortfarande en chans att klara denna tidsfrist.
Det paket av kompromissändringsförslag som lagts fram för er i dag har som ordförandeskapet talade om för oss ett brett stöd i rådet.
Det är naturligtvis en kompromiss.
Ingen får precis som de vill - vare sig parlamentet, rådet eller kommissionen.
Kommissionen anser dock ändå att det är en balanserad kompromiss.
Min bedömning är att ingen av institutionerna kan tänkas få igenom mer vid en medling.
En överenskommelse beträffande detta paket skulle sända ut en viktig, positiv signal externt.
Vi vet alla att kommunikationssektorn har haft det svårt under i alla fall det senaste året.
En snabb överenskommelse beträffande detta paket skulle utgöra ett efterlängtat steg i rätt riktning.
Paketet kommer att få en positiv inverkan på denna sektor på ett antal olika sätt.
Det nya ramverket kommer att innebära avregleringar, vilket innebär att regleringar gradvis kommer att behöva avlägsnas efterhand som de blir onödiga.
Regleringar kommer alltså bara att behövas vid marknadsstörningar.
Paketet medför på detta sätt att det slutgiltiga mål som delas av oss alla kan uppnås, nämligen en situation där vi kan förlita oss på att konkurrenslagstiftningen kontrollerar marknadsinflytandet inom sektorn för elektronisk kommunikation.
Det nya ramverket förenklar och avreglerar nationella licenssystem genom att avlägsna tidigare kontrollreglering över tillträdet till marknaden vad gäller tillhandahållandet av nättjänster och andra tjänster, och endast rikta sådan kontroll mot frekvensutrymme och nummerutrymme.
Det upprätthåller och förstärker de samhällsomfattande tjänsterna genom att hitta rätt balans mellan användarnas rättigheter och behovet av att inte lägga en oproportionerligt stor börda på operatörerna.
Här klargörs i synnerhet att en fungerande tillgång till Internet utgör en avgörande del av det knippe av tjänster som måste vara överkomligt och tillgängligt för alla EU-medborgare.
Herr Martin frågade mig angående vilken inverkan denna lösning skulle få på den digitala klyftan och på sysselsättningen.
Det står klart att samhällsomfattande tjänster har en avgörande inverkan på tillgängligheten.
Men vi behöver också politiska åtgärder som är anpassade för alla medborgares kunskaper och är fokuserade på innehåll.
Vi behöver tillgänglighet till ett lågt pris; vi behöver teknik och innehåll på allas språk för att kunna sluta den digitala klyftan.
Slutligen kommer det nya ramverket med ändringsförslagen som ingår i den generella kompromissen att innefatta de nödvändiga säkerhetsanordningarna för att garantera att regleringsorganen agerar på ett konsekvent sätt inom EU, så att företag kan förvänta sig att bli lika behandlade i lika situationer inom unionen.
Jag skulle här särskilt vilja tacka Europaparlamentet för dess starka stöd, utan vilket vi inte skulle ha kunnat uppnå en sådan här kompromiss med rådet.
Jag skall förklara hur man i den generella kompromissen hanterar de tre grundläggande frågor som dominerade diskussionen mellan rådet och parlamentet under andra behandlingen: rätten att överklaga (Artikel 4), öppenhetsmekanismen (Artikel 6 i ramdirektivet), inklusive frågor relaterade till radiospektrum, och slutligen driftskompatibilitet hos digital televisionsutrustning - vilket har lyfts fram av många kolleger i kväll.
Vad gäller rätten att överklaga följer den generella kompromissen parlamentets linje genom att kräva att medlemsstaterna skall se till att det verkliga sakförhållandet beaktas.
Vad gäller öppenhetsmekanismen ligger den generella kompromissen mycket nära parlamentets och kommissionens ståndpunkt.
Texten ger kommissionen starka befogenheter att kräva att nationella regleringsmyndigheter skall dra tillbaka utkast till åtgärder inom de nyckelområden som är kopplade till den inre marknadens funktion: definition av marknader och fastställande i någon form av företag med dominerande ställning på marknaden.
Kommissionens beslut är underställda ett förfarande med rådgivande kommitté.
Radiospektrum täcks av artikel 6, andra stycket, enligt vilken regleringsorgan är tvungna att samarbeta för att säkra en konsekvent tillämpning av regelverket.
Kompromissen ger inte kommissionen så stora befogenheter att ingripa i spektrumfrågor.
Kommissionen tror dock icke desto mindre att denna bestämmelse tillsammans med spektrumbeslutet skall förbättra samordningen av frågor som rör radiospektrumpolitiken inom EU.
Vad gäller spektrumbeslutet är kommissionen mycket nöjd med kompromissförslaget, eftersom de främsta målen i kommissionens ursprungliga förslag uppfylls.
Ett antagande av spektrumbeslutet i denna utformning skulle utgöra ett stort steg framåt.
Vidare visar det hur ståndpunkterna i denna fråga har utvecklats, med tanke på misslyckandet för inte så länge sedan med lagförslag efter liknande principer.
Spektrumbeslutet kommer i sin nuvarande utformning att ge upphov till ett generellt och permanent ramverk för radiospektrumpolitiken och de rättsliga frågorna inom alla relevanta politikområden inom gemenskapen.
Det återspeglar därmed den växande betydelsen av radiospektrum inom ramen för målen för gemenskapens politik, vilka är beroende av tillgänglighet och effektiv hantering av frekvenser, vilket utgör en viktig resurs för tillhandahållandet av ekonomiskt och socialt betydelsefull trådlös användning inom elektroniska kommunikationer, transporter, radio- och TV-sändningar o.s.v.
Spektrumbeslutet gör det möjligt att vidta lämpliga åtgärder för att garantera en effektiv användning av spektrum och en effektiv spektrumhantering.
Här föreskrivs även att tekniska genomförandeåtgärder skall antas under spektrumbeslutet som en mekanism för garanti av rättssäkerheten.
Flera av Europaparlamentets ledamöter har lyft fram frågan om digital television.
Europaparlamentet har verkligen fått fram sitt budskap.
Vad gäller den digitala televisionens driftskompatibilitet går den generella kompromissen i riktning mot parlamentets ståndpunkt och tillämpar en stor del av parlamentets text.
En ny artikel med motsvarande redogörelse som särskilt behandlar driftskompatibiliteten för interaktiva digitala televisionstjänster bör föras in i ramdirektivet.
Detta skulle tvinga medlemsstaterna att uppmana plattformsoperatörer och tillverkare av material och utrustning att använda sig av öppna gränssnitt för tillämpningsprogram.
Medlemsstaterna skulle dessutom tvingas uppmana API-ägare att på rättvisa, rimliga och icke diskriminerande villkor göra all information som är nödvändig tillgänglig för att det skall vara möjligt för tjänsteleverantörer att tillhandahålla alla tjänster som stöds av gränssnitten för tillämpningsprogram.
En plikt att uppmana är naturligtvis inte lika stark som en plikt att garantera.
Men jag vill understryka att bestämmelserna i artikel 16 om standardisering tillåter att standarderna görs obligatoriska ett år efter att direktivet trätt i kraft, om driftskompatibilitet inte kan säkras genom tillämpning av frivilliga standarder.
Kombinationen av dessa två bestämmelser utgör ett steg framåt för den digitala televisionens driftskompatibilitet, vilket vi alla är eniga om är önskvärt för de europeiska konsumenterna.
Artikel 16 innebär att ett år efter att direktivet trätt i kraft måste kommissionen anordna ett offentligt samråd, och därefter föreslå kommittéförfarandet, som följs av kommissionens antagande.
Vidare är kommissionen, eftersom vi verkligen har insett Europaparlamentets starka vilja att gå vidare med driftskompatibiliteten, redo att tillsammans med alla berörda parter aktivt börja främja europeiska standarder för driftskompatibilitet.
Read och Fitzsimons lyfte fram frågan om funktionshindrade här i dag.
För det första har de flesta av ändringsförslagen som rör funktionshindrade godkänts i rådets ståndpunkt, dock kanske med undantag av två vilka överlappar rådets text.
För det andra är jag personligen övertygad om att informationstekniken ger oss bättre chanser än tidigare att erbjuda funktionshindrade lika möjligheter.
När vi gör samhället bättre för de funktionshindrade blir det bättre för oss alla.
I förra veckan hölls konferensen om informationssamhällets teknik i vilken Read också deltog.
Vi fick se fantastiska nya tillämpningar som förbättrar livet för funktionshindrade.
Vi måste absolut uppmana användningen av dessa.
Detsamma gäller för e-regeringskonferensen, som fortsatte på samma linje.
Rekommendationen om riktlinjer för tillgänglighet från kommissionen för några veckor sedan är ett annat exempel.
Vad beträffar förbindelsen mellan direktivet för radioutrustning och teleterminalutrustning och detta paket så är vi redo att se över och studera denna fråga.
Jag återkommer till detta senare.
Den generella kompromissen utgör alltjämt en kompromiss.
Ingen av institutionerna får precis som de vill.
Men det är ändå en balanserad kompromiss.
Den visar på en bra balans mellan rådets och parlamentets synsätt, och kommissionen skulle därför vilja rekommendera kammaren att godkänna den.
Kommissionen överlämnar den detaljerade ståndpunkten om ändringsförslagen, inklusive de som inte omfattas av rådets kompromiss, till Europaparlamentets mötesbehandling.
Slutligen vill jag tacka Europaparlamentet och ordförandeskapet för deras mycket förtroliga och omfattande samarbete i detta ärende.
Jag riktar mitt tack i synnerhet till föredraganden Niebler och Paasilinna, Harbour och Brunetta, föredraganden för de fem telekommunikationsdirektiven, samt till utskottets ordförande Westendorp y Cabeza.
Men låt oss inte glömma bort de föredraganden som agerat bakom kulisserna och inte heller övriga ledamöter i Europaparlamentet som så aktivt har deltagit i diskussionen om telekommunikationspaketet.
Det har varit ett utmärkt exempel på hur gemenskapsmetoden kan fungera som allra bäst.
Det handlar om ett extremt komplicerat lagstiftningspaket och alla hade sin roll att spela.
Vi arbetade mot samma kompromisslösning och om denna går igenom denna vecka gick det hela också mycket snabbt.
Resultatet av detta skulle bli att Europa inför framtiden skulle ha den mest moderna " teknikneutrala " lagstiftningen.
Jag är övertygad om att detta skulle vara bra för arbetstillfällen, tillväxt, och för allas lika tillgång.
Jag hoppas att detta paket kommer att godkännas i parlamentet denna vecka.
