# ID: svediakorp-gov420570
# author: Niebler (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-12-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,446
# sentences: 60
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, herr kommissionär, herr minister, kära kolleger!
Först vill jag säga tack till kommissionen för att den i alla samråd på ett så konstruktivt och utmärkt sätt har hanterat detta telekommunikationspaket.
Men ett hjärtligt tack också till det belgiska ordförandeskapet i rådet, som med sina stora insatser och sitt engagemang har försökt att här verkligen förmedla en kompromisslinje mellan rådet och parlamentet, och jag föreställer mig att om vi skulle enas på onsdag - vilket jag verkligen hoppas - så har vi enbart det belgiska ordförandeskapet att tacka för det, som på ett så utmärkt sätt har lett förhandlingarna.
Tack så mycket!
Mitt speciella tack går dock naturligtvis till alla föredragande och medföredragande, som inte bara har samarbetat fackmässigt under många månader, utan också på ett konstruktivt sätt har bidragit till utformningen av kompromisserna.
Det har under de senaste tolv åren uppnåtts oändligt mycket på telekommunikationsmarknaden i Europeiska unionen.
De monopol som innehafts av de etablerade operatörerna har brutits, marknaden har på många områden fullständigt avreglerats, till fördel för både konsumenter och näringsliv.
Sjunkande priser, ett stort nytt utbud och tjänster från olika operatörer är ett synligt resultat.
Men det finns naturligtvis ingenting som inte bör förbättras ytterligare.
Detta visade resultaten i telekommunikationsrapporten år 1999 och senast den sjunde genomföranderapporten från kommissionen.
Jag vill bara nämna ett par slagord: avreglering av de sista kilometrarna till förmån för alternativa operatörer, här måste också något ske i medlemsstaterna, samt accessnät, fortfarande otillfredsställande i flera medlemsstater.
Etablerade operatörer dumpar fortfarande priserna och det finns även flaskhalsar när det gäller hyrledningar.
Den nya rättsliga ramen för telekommunikationsregleringen skall därför avhjälpa detta.
Jag vill nu till att börja med kort presentera mina båda betänkanden rörande telekommunikationspaketet, och sedan också gå in på två andra kritiska punkter i de andra direktiven.
Först beträffande direktivet om auktorisation.
Syftet med direktivet om auktorisation är att harmonisera auktorisationsbestämmelserna i medlemsstaterna.
Jag vill än en gång betona, och jag sade det redan under den första behandlingen, att kommissionen här har utarbetat utmärkta förslag, som jag var positiv till under den första behandlingen, och som jag eftertryckligen stöder även i den andra behandlingen.
Hittills var förfarandena för driften av kommunikationsnät och erbjudandet om kommunikationstjänster olika utformade.
Det fanns olika förutsättningar, särskilt i fråga om informationsplikter för operatörerna, förfarandena tog olika lång tid, kostnaderna och innehållet för auktorisationer var olika.
Genom det nya direktivet om auktorisation undanröjs nu detta tillstånd.
Härvid föreskrivs i direktivet även ett paradigmskifte, ty auktorisationssystemet skall ändras.
Hittills var det i praktiken vanligt att enstaka auktorisationer delades ut, men i och med genomförandet av direktivet om auktorisation ställer man om sig till allmänna auktorisationer, dvs. operatören av ett kommunikationsnät måste i framtiden inte i förväg inhämta ett beslut från myndigheten, utan bara anmäla att han här vill starta sin nätdrift, men han måste naturligtvis uppfylla de förutsättningar som formulerats i den allmänna auktorisationen respektive i direktiven.
Skyldigheterna för operatörerna, särskilt informationsskyldigheterna, förenklas genom det nya direktivet, man begränsar sig till det nödvändigaste, alltså även här en mycket operatörsvänlig lösning.
Parlamentet har åstadkommit att tilldelningen av ledningsrätter blir öppnare, exempelvis genom att det görs upp en lista där förfarandena för tilldelning av ledningsrätt i medlemsstaterna slås fast, och vi har också uppnått att rättsskydd garanteras mot beslut om ledningsrätt i alla medlemsstater.
Vi skulle gärna ha velat åstadkomma mer, särskilt på kostnadssidan.
Även här fäste parlamentet vikt vid att man i framtiden i möjligaste mån undviker att belasta operatörerna med ofantliga kostnader, så skulle jag formulera det, för ledningsrätter, nummer, tilldelning och frekvenser.
På denna punkt har vi ännu inte slutfört diskussionen
För den händelse man i samband med hela paketet skulle komma fram till en kompromiss, kommer emellertid parlamentet att på detta område ge upp sin ståndpunkt till förmån för rådets rekommendation.
Nästa fråga: Frekvensbeslutet.
Syftet med beslutet är att kommissionen när det gäller tilldelning av frekvenser i framtiden skall inbegripas i högre utsträckning.
Det är riktigt och bra.
Frekvenser är rara produkter, tilldelning av frekvenser är högpolitiska beslut som måste fattas, och vi måste därför se till att även de politiskt ansvariga beslutsfattarna inbegrips.
Tilldelning och fördelning av frekvenser är ju i dag inte längre någon teknisk fråga, utan verkligen ett politiskt spel.
Det finns två punkter, där rådet och parlamentet ännu inte är helt ense, och här gläder det mig särskilt att minister Daems i dag också är närvarande i kammaren.
Kanske kan han sedan i debatten säga något om just de två punkter som ligger mig så varmt om hjärtat.
Den ena punkten, som parlamentet flera gånger tagit upp, var frågan hur parlamentet också involveras i de kommande frekvenspolitiska besluten.
Parlamentet hade krävt att man alltid, särskilt när det handlar om tilldelning av frekvenser, måste rådfrågas och involveras i beslutsfattandet.
Till det syftet hade vi också under andra behandlingen i utskottet antagit ett ändringsförslag, som garanterar oss denna rätt till beslut som en bindande artikel i direktivet.
Rådet vill nu bara ta upp denna artikel eller detta förslag som ett skäl i beslutet.
Här ber jag herr Daems att än en gång granska, om vi är ense i sak, om parlamentet här också skall vara med och besluta om detta frekvenspolitiska förslag i medbeslutandeförfarandet, då kan vi också ta med det i beslutet och behöver inte göra enbart ett skäl av det.
Den andra punkten gäller frågan i vilken omfattning kommissionen skall bekymra sig om frekvenstilldelningen.
Här hade parlamentet vädjat om att kommissionen, när det gäller frekvenser med gemenskapsdimension, skulle uppmanas att intervenera eller utarbeta förslag.
I beslutet eller i förslaget från det belgiska ordförandeskapet i rådet, som jag nu har framför mig, ser jag att beslutsbehörigheten ändå uttänjts avsevärt genom att man strukit två små ord i ändringsförslag 1, nämligen in particular.
Även här ber jag än en gång den ansvarige ministern att granska huruvida vi inte kan enas om att stryka dessa två små ord, ty då respekterar vi subsidiaritetsprincipen och rådet och parlamentet kommer därigenom fram till en lösning.
Jag kan inte föreställa mig att rådet inte också skulle kunna acceptera det.
Jag vill ta upp ytterligare två punkter som hänför sig till andra direktiv, nämligen ramdirektivet och direktivet om samhällsomfattande tjänster.
Först vill jag inte försumma att än en gång tacka det belgiska ordförandeskapet i rådet så hjärtligt.
Det belgiska ordförandeskapet har tillsammans med rådet utarbetat en utmärkt kompromiss i fråga om artikel 6.
Här handlar det om vem som i framtiden skall ha beslutsbehörighet när det gäller frågeställningar som rör telekommunikation: kommissionen eller medlemsstaterna.
Jag anser att vi som parlament kan godkänna den kompromiss som blivit resultatet.
Många kolleger hade önskat att vi kunnat gå ännu längre på detta område, men det var inte möjligt.
Men det som nu föreligger som en kompromiss, nämligen att kommissionen kan intervenera i konkurrensfrågor, särskilt i frågor om marknadsdefinition och om vad significant market power är, tror jag är en helt rättvis kompromiss.
Nu till den punkt som ligger mig särskilt varmt om hjärtat, och den skall jag också sluta med.
När det gäller digital TV hade vi redan i flera år funderat över hur vi skall kunna främja digital tv ännu mer i Europa.
För mig blev det på grund av de ändrade förslagen från det belgiska ordförandeskapet i rådet också en av de stora besvikelserna att vi här inte uppnått någonting, eller bara lite.
Det handlar i resultatet om två punkter.
Dels frågan: Kan vi utvidga sändningsåtagandena till API och IPG?
Detta har parlamentet enhälligt vädjat om i alla förhandlingar, och även här ber jag än en gång om att man funderar på detta eller att kommissionen överväger hur vi kan garantera detta.
Också när det gäller en gemensam enhetlig standard i Europeiska unionen för digital TV anser jag att det måste komma mer än vad som hittills har visats från det belgiska ordförandeskapets sida.
Kanske kan kommissionen här också ge en tydlig signal för att verkligen hjälpa till med ett verkligt genombrott för digital TV i Europa.
