# ID: svediakorp-gov420546
# author: Whitehead (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-12-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 786
# sentences: 35
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Fru talman!
Dagens debatt är kulmen på en lång process som inleddes under BSE-epidemins dagar.
På sätt och vis är det ett förslag som kommer lika mycket från den här kammaren som från Europeiska unionens övriga institutioner, eftersom våra två tillfälliga undersökningskommittéer utmynnade i rekommendationen att det skulle finnas ett organ av det här slaget.
En kommission föll, en annan tillträdde och godtog att något av det här slaget skulle hända, och det är det förslaget från ordförande Prodi, och som drivits på av kommissionären, som vi behandlar i dag.
Det är därför många händers verk, och om debatten i dag betraktas som lugn och, hoppas jag, rationell så är det på grund av den utsträckning de tre sidorna i styrketriangeln har försökt att komma överens om ett beslut lagom till den andra behandlingen, för att påskynda införandet av den nya myndigheten.
Det får inte bli några onödiga förseningar.
Om vi kan undvika förlikningsskedet skall vi göra det.
Det återstår kanske fortfarande några reservationer, till vilka jag kommer att återkomma om ett ögonblick, men vi har kommit fram till en punkt där jag anser att samstämmighet råder i denna kammare.
Vi har förvisso en majoritet i det här parlamentet, och jag skulle vilja tacka föredragandena och skuggföredragandena i de övriga politiska grupperna, i synnerhet Bowis, Paulsen och Staes, för det arbete de har utfört alltsedan den ursprungliga vitboken.
Jag skulle också vilja tacka min egen utredare, Michelle Smythe, och alla från kommissionen och rådet, både under det svenska och det belgiska ordförandeskapet, som har fört det här framåt.
Eftersom Aelvoet har fått lite stryk i dag vill jag även hylla hennes del i detta.
Vi har nu kommit överens om en tidsplan för att få i gång den nya myndigheten.
För att göra detta finns det en rad specifika kompromisser: 16 nya ändringsförslag som kommissionen i stort sett instämmer i - jag hoppas att Byrne kommer att kunna ange det - och även rådet.
För det första var vi tvungna att använda ett ovanligt fortfarande för en fråga som det råder viss tvekan om, dvs. den nya myndighetens säte.
Vi ville lägga fram kriterier för den nya myndighetens säte, vilket vi anser att vi borde.
Rådet däremot var inte berett att godta dessa i själva texten.
Men man kan inte kasta bort hela betänkandet för det: Vi har tagit med dem i lagstiftningsresolutionen och vi hoppas att ni, fru talman, kommer att kunna framföra precis hur vi resonerar.
Beslutet måste fattas objektivt och inte genom det slags politiska kohandel som det viskas om för närvarande.
Det skulle vara den värsta start som tänkas kan om den här myndigheten skulle placeras på en olämplig plats av sämsta tänkbara anledning.
Vi lade fram kompromissändringsförslagen för att få fram de huvudsakliga prioriteringar som det här parlamentet alltid har understrukit.
För det första: En utfrågning i parlamentet av den föreslagna chefen för den nya myndigheten och en period på tre månader för parlamentet att uttrycka sin åsikt om kandidaterna till en liten och fokuserad styrelse.
Med andra ord en styrelse som kommer att sammanträda offentligt och som även kommer att offentliggöra sina yttranden så att den europeiska allmänheten kan se vad den rekommenderar.
Den kommer att ha en roll att spela inom riskanalys, riskkommunikation och riskhantering, där dess råd är tillämpliga.
Detta innebär en avsevärd makt.
Dessutom ger den här lagstiftningen skydd för dem som vill rapportera om farlig hantering inom livsmedels- och foderföretag.
Medborgarna har en plikt att berätta sanningen och jag anser att vi har säkrat detta.
Om de 16 kompromissändringsförslagen och de övriga som vi redan har kommit överens om med ordförandeskapet går igenom, kan vi gå vidare och inrätta den nya Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet.
Problemet med BSE har vi exempelvis fortfarande kvar.
Fall av BSE har den här veckan anmälts i två länder som tidigare inte haft några fall.
Alla vet att livsmedel och djurfoder måste bli säkrare.
De förfaranden där sådana produkter importeras till och exporteras från Europeiska unionen måste vara öppna, genomblickbara och, framför allt, vara säkra.
Vissa tillämpningar av det industrialiserade jordbruket har hotat oss alla.
Både producenter och konsumenter har allt att vinna på en övervakande myndighet som skyddar allas våra intressen och som inte står i tacksamhetsskuld till någon.
På grundval av detta rekommenderar jag parlamentet att bifalla detta förslag.
