# ID: svediakorp-gov420354
# author: Doyle (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-11-29
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 396
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Under denna debatt har det tidvis varit svårt att skilja iver från klarhet.
I egenskap av politiker har vi en plikt att informera oss själva, innan vi är dogmatiska och föreskrivande när det gäller medicinsk och vetenskaplig forskning, om än, inom vetenskapligt osäkra områden, med det reglerande instrumentet försiktighetsprincipen som står till vårt förfogande.
Vi måste tillåta forskningen att gå vidare för att lindra lidandet hos de miljontals människor som lider av allvarliga sjukdomar och ryggradsskador, Alzheimer, Parkinson, amyotropisk lateralskleros, diabetes, cancer, hjärtsjukdomar: listan är oändlig.
Men ordentlig reglering och tillståndsgivning för forskningen inom det vetenskapliga samfundet är en fråga för oss alla, på nivån för medlemsstaterna, EU och på den internationella nivån, och det nuvarande tillståndet för denna reglering är något bekymmersam.
Låt mig vara riktigt tydlig.
Jag drar gränsen under reproduktiv kloning, eugenik och det medvetna skapandet av embryon för forskning.
Men inte ens Vatikanstaten förbjuder all forskning om stamceller från embryon: den godtar det när det gäller material från spontana aborter.
Till dem som säger att det bara finns en semantisk skillnad mellan terapeutisk och reproduktiv kloning, säger jag: Jag har en slaktarkniv i handen, jag kan skära upp er stek med den helt lagligt, eller så kan jag skära av ert huvud helt olagligt - ordentliga påföljder, ordentliga straff.
Vi har så många exempel på det i dagens värld.
Att inte tillåta offentlig finansiering för forskning som är laglig i en medlemsstat är en märklig sanktion: ingen tvingar någon medlemsstat att göra någon typ av forskning laglig.
Antingen är forskningen godtagbar och respekterar mänskligt liv och mänsklighetens värdighet, eller så är den inte det.
Hur den finansieras gör den knappast mer eller mindre etisk.
Låt oss reglera och ge tillstånd för forskning inom detta det mest känsliga och viktiga av områden, med proportionerliga påföljder för den enstaka skojare som skulle sätta sin egen ära framför det allmännas bästa och mänsklighetens öde.
Var man än finner honom eller henne, må Gud styra händerna, hjärtat och huvudena hos de vetenskapliga, politiska och medicinska samfunden när det gäller denna spännande, men skrämmande och förbryllande korsning i tiden, när vi prövar kunskapens gränser.
