# ID: svediakorp-gov420351
# author: Hermange (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-11-29
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 496
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
I ett skede när unionsmedborgarna ber oss bygga upp människornas Europa efter att ha byggt varornas Europa, blir embryot en central fråga i Europa.
Jag skulle här vilja tacka parlamentets talman som, efter de brittiska vetenskapliga publikationer i augusti förra året som godkände kloning för terapeutiska syften, lyssnade till ett antal bland oss som krävde att ett tillfälligt utskott skulle inrättas, ett utskott som efter många utfrågningar har kommit med betänkandet av Fiori, som jag vill gratulera till ett anmärkningsvärt engagemang i den här frågan.
I motsats till andra parlament, som det franska parlamentet t.ex., samlas vi i ett lämpligt ögonblick, dvs. när ett privat bolag meddelar att det har genomfört mänsklig kloning med ett terapeutiskt syfte som täckmantel.
Jag förstår målet, men vi måste vara medvetna om att det i detta mål finns ett verkligt alibi, om man inser att ett annat mål ligger bakom, nämligen vinstens dragningskraft och en potentiell gränslös marknad.
För vad handlar det egentligen om?
Genom en utmaning av principen att människokroppen är otillgänglig och inte möjlig att äga, och det redan vid befruktningen, en princip som fastställs i alla internationella deklarationer, erbjuds vi att bli det vi bekämpar, nämligen organismer som genmodifierats genom att embryon skapas, utan begränsningar, som mänskliga reservdelar, som skall göra det möjligt att reparera sjuka.
Vi som vet att det alltid finns ett ögonblick i en beslutsprocess då man måste lyfta blicken och ställa sig frågan: " skall jag fortsätta eller stanna? ", anser att det är dags att sätta en gräns, eftersom gränsen mellan reproduktiv och terapeutisk kloning är mycket hårfin, då terapeutisk kloning i själva verket endast är en avbruten reproduktiv kloning.
Jag vet inte om jag befinner mig på etikens område, men jag är i alla fall väl medveten om att jag, genom att uttrycka mig på det här sättet, inte befinner mig på modernitetens område.
Men här spelar arkaiska klassificeringar ingen större roll, för jag tror att det verkliga slaget mellan civilisationer är det som pågår mellan anhängare av den nya positivismen, som betraktar människan som ett material, och de som anser att människan är en rikedom som icke är tillgänglig för tekniska syften.
Det var i den andan som jag lade fram ändringsförslag 213 om förbud mot patent på levande organismer, liksom ändringsförslag 212, som visar att det inte finns någon skillnad mellan terapeutisk och icke-terapeutisk kloning.
Det är också i denna anda som jag vädjar till parlamentets talman om att vårt utskott bör bli ständigt, till kommissionens ordförande om att han engagerar de europeiska allmänna bioteknikstaterna, så att medborgarna inte blir berövade denna debatt, och slutligen till stats- och regeringscheferna om att de skall börja arbeta med en internationell konvention om bioetik.
